Tidigare års remisser

2019

Yttrande över remiss om utkast till vägledning om gallring efter skanning

Skickat till: riksarkivet@riksarkivet.se

SPV har inga synpunkter på den föreslagna vägledningen.

Detta yttrande har beslutats av Frida Sandgren, verksarkivarie SPV.

Datum: 6 nov 2019

Er beteckning: Dnr 29-2018/4422

Yttrande över remiss om utkast till vägledning om gallring efter skanning (pdf, nytt fönster)

Yttrande över FI Dnr 17-21914, Förslag till nya regler om avgifter för återköp och överföring av livförsäkring   

 Till Finansinspektionen            

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på de föreslagna föreskrifterna.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad chefsjurist i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 28 november 2019

Vår beteckning: MD 2019/376

Er beteckning: FI Dnr 17-21914

Yttrande över förslag till nya regler om avgifter för återköp och överföring av livförsäkring (pdf, nytt fönster)

Yttrande över förslag till föreskrift om tillgänglighet till digital offentlig service

Till Digg

Statens tjänstepensionsverk tillstyrker promemorians förslag.

Detta yttrande har beslutats av chefjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 12 april 2019

Vår beteckning: MD 2019/106

Er beteckning: 2019-44

Yttrande över förslag till föreskrift om tillgänglighet till digital offentlig service (pdf, nytt fönster)

Yttrande över promemorian S2019/00462/SF, Förbättrat grundskydd för pensionärer                

Till Regeringskansliet

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på utredningens förslag.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad chefsjurist i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 9 april 2019

Vår beteckning: MD 2019/62

Er beteckning: S2019/00462/SF

Yttrande över förslag om förbättrat grundskydd för pensionärer (pdf, nytt fönster)

Yttrande över promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem
Ds 2019:2

Till Socialdepartementet

Statens tjänstepensionsverk (SPV) vill med anledning av promemorian och utifrån sitt uppdrag som administratör för den statliga tjänstepensionen fram-föra följande synpunkter.

Sammanfattning

  • SPV ser positivt på förslaget om införandet av en riktålder för pension.
  • De förslag som förs fram i promemorian påverkar inte direkt regelverket för tjänstepensioner men en sannolik konsekvens är att kollektivavtalsre-glerade åldersgränser för tjänstepension kommer att anpassas.
  • En sådan anpassning kräver framförhållning och kommer innebära mer-kostnader för SPV för att införa ändringarna i befintliga IT-system, in-formation och administration.
  • Om tjänstepensionens åldersgränser under en övergångsperiod kommer skilja sig från åldersgränserna för pensionssystemets övriga delar innebär det att det blir svårare för förmånstagare att skaffa sig överblick över sin totala situation. En sådan situation behöver mötas med ökade informat-ionsinsatser.
  • SPV vill framhålla att förslaget kan få till följd att fler väljer att ta ut sin tjänstepension temporärt och vid en tidigare ålder än åldersgränserna i förslaget.

Allmänt om ålder för pensionsuttag

Utredningen föreslår att ett antal pensionsrelaterade åldersgränser ska höjas och att en riktålder för pension ska införas. Vi lever allt längre i Sverige vil-ket gör att pensionerna blir lägre eftersom de ska räcka under en längre tid. Frågorna som tas upp är mycket viktiga ur ett samhälls- och välfärdsperspek-tiv. Idag finns en allmän uppfattning att den officiella pensionsåldern är 65 år. För att lagstiftarens avsikter ska vara tydliga och ge effekt föreslås att dagens åldersgränser i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem knyts till riktåldern.

SPV har information om hur de statsanställda valt att pensionera sig. På upp-drag av regeringen sammanställer SPV årligen denna information till en rap-port som visar trender och statistik för pensionsavgångar inom statsförvalt-ningen. Statistiken visar att 65-årsnormen för pensionsavgång luckras upp allt mer. Inom statsförvaltningen är det idag fler som tar ut ålderspension vid 67-årsmånaden än vid 65-årsmånaden. Drygt 23 procent av ålderspensionerna år 2018 togs ut vid 67 års ålder eller senare jämfört med 18 procent vid 65-årsmånaden. Knappt en tredjedel (31 procent) tar ut ålderspensionen före 65 år.

Utifrån innehållet i promemorian och statistiken om statsanställdas pensioner-ing ser SPV positivt på förslaget om att införa en riktålder för pension.

Anpassning av åldersgränserna för tjänstepension

Många bestämmelser i det statliga pensionsavtalet PA 16 samspelar inte med de regeländringar som utredningen föreslår. SPV delar utredningens bedöm-ning att åldersgränser för tjänstepensioner kommer behöva anpassas till för-slaget över tid. Beroende på om och i så fall hur ett avtal för de statsanställdas tjänstepensioner konstrueras kommer förändringarna ofrånkomligen att med-föra omställningskostnader för SPV med anledning av anpassning av IT-system, information och administration. Hur stora dessa kostnader blir beror på vilka ändringar som i så fall görs och hur de formuleras. Det är viktigt med god framförhållning om ändringar ska genomföras för att SPV ska hinna göra de anpassningar som krävs.

Om förslaget genomförs påverkar det SPV utifrån att anpassningar i vår kommunikation behöver göras, även om ändringar i kollektivavtalet ännu inte genomförts. SPV arbetar kontinuerligt med att utveckla pensionsinformation-en och att anpassa den till olika målgrupper. SPV samarbetar bland annat med minPension som är ett viktigt verktyg för den som vill ha en samlad bild av hela sin pension. Tjänster som minPensions kommer att bli än viktigare för att ge individer nödvändig kunskap om sin pension om en riktålder förs in. SPV framhåller vikten av att verksamheten inom minPension har rätt förutsätt-ningar för att möta det ökade behovet av information.

Tidpunkt för uttag av tjänstepension

Om förslaget införs kan det påverka beteendet hur tjänstepensionen tas ut. Allt fler kan komma att välja temporära uttag vid en tidig ålder vilket kan få oönskade konsekvenser för pensionsnivåerna när det temporära uttaget upp-hör. Mot detta måste man väga behovet av att relativt snabbt påverka den rådande pensioneringsnormen så att rimliga pensionsnivåer kan upprätthållas. SPV vill även framhålla behovet av att kollektivavtalens regler för intjänande av pension ses över så att dessa harmoniserar med den höjda pensionsåldern, vilket sannolikt motiverar statsanställda att stanna kvar i anställningen.

Dagens tjänstepension

Under punkt 3.8 vill SPV uppmärksamma att inom det statliga avtalsområdet för de som är födda 1987 eller tidigare, så omfattas de främst av PA 16 avdelning 2 eller tidigare avtal.

SPV vill även uppmärksamma att det finns vissa tjänstepensionsförmåner som är förordningsreglerade. Vid förändrad riktålder kan det finnas anledning att se över åldersgränserna för olika förmåner i sådana förordningar.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla. Föredragande var enhetschefen Sofia Suomalainen. Vid den slutliga handläggningen deltog även chefsjuristen Jimmy Everitt, chefsarkitekten Tomas Hellström, avdelningscheferna Charlotte Barta, Jakob Björklund, Olof Lundvall och tf. avdelningschefen Fredrik Jonsson.

Datum: 2 maj 2019

Vår beteckning: MD 2019/69

Er beteckning: S2019/00497/SF

Yttrande över promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (pdf, nytt fönster)

Avgångsvillkor och karens för riksrevisorer 2018/19:URF2

Till Riksdagsförvaltningen, Juridiska enheten

Statens tjänstepensionsverk (SPV) beslutar om och betalar ut förmåner bl.a. till statsråd i enlighet med förordning (2016:1022) om inkomstgaranti, tjäns-tepension och vissa försäkringsförmåner för statsråd, och till myndighetsche-fer i enlighet med förordning (2016:411) om tjänstepension, inkomstgaranti och avgångsvederlag till myndighetschefer (chefsförmånsförordningen), samt motsvarande äldre förordningar. SPV handlägger även motsvarande förmåner till riksrevisorer. Av Riksdagsstyrelsens föreskrift[1] framgår att chefsförmåns-förordningen eller motsvarande äldre förordningar tillämpas för riksrevisorer, såvitt annat inte följer av beslut av Nämnden för lön till riksdagens ombuds-män och riksrevisorerna.

Med anledning av rubricerat betänkande vill SPV framföra följande syn-punkter.

Riksrevisorernas avgångsförmåner

Begreppet avgångsersättning

Det föreslås i betänkandet att begreppet avgångsersättning i lagen med in-struktion för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorer, ersätts med begreppet avgångsförmåner. Utifrån vad som anges i betänkandet uppfattar SPV att avgångsersättning inte inbegriper någon typ av förmån utö-ver de förmåner som myndighetschefer kan ha rätt till enligt chefsförmåns-förordningen. Vid sådana förhållanden framstår det lämpligt att ändra be-greppet på sätt som utredningen föreslår, för att undanröja tvivel om begrep-pets innebörd. I sammanhanget kan konstateras att statsråd, utanför ovan nämnda statsrådsförordning, kan ha rätt till just avgångsersättning.

Inkomstgaranti

Av betänkandet framgår att nämnden även i fortsättningen bör besluta att en riksrevisor ska ha rätt till inkomstgaranti efter fullgjord förordnandetid, oav-sett riksrevisorns ålder när uppdraget är avslutat.[2] För myndighetschefer gäller enligt chefsförmånsförordningen ett ålderskrav om minst 61 år för rätt till inkomstgaranti. Syftet med inkomstgarantin enligt chefsförmånsförordningen är att skapa ekonomiskt trygghet för den arbetstagare som befinner sig nära  pensions­åldern och som vid anställningens utgång står utan en ny anställning. Verkets utbetalning av inkomstgaranti redovisas som en pension.[3] Även om de skäl utredningen lägger fram motiverar särskilda villkor för riksrevisorer, kan avsaknaden av villkor om en nedre åldersgräns riskera uppfattas gå emot inkomstgarantins syfte, så som förmånen är utformad i chefsförmånsförordningen. Det kan dock antas att det ligger i sakens natur att en riksrevisor uppnått viss ålder för att komma ifråga för uppdraget.

Tillämplig förordning samt beslut om förmån

Bestämmelserna i chefsförmånsförordningen eller äldre förordningar tilläm-pas enligt föreskrift för riksrevisorer, såvitt annat inte följer av beslut av Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. Av betän-kandet framgår att nämnden har ansett att villkoren från en tidigare chefsan-ställning även fortsättningsvis ska gälla under tiden som riksrevisor. SPV:s erfarenhet är att nämnden i samband med att uppdraget påbörjas fastställer vilka villkor som ska gälla under tiden som riksrevisor och i samband med avgång beslutar om rätten till inkomstgaranti eller avgångsvederlag. I sam-manhanget är det av vikt att det tydligt framgår för SPV vilka bestämmelser som ska tillämpas samt eventuella undantag från dessa. SPV har i annat fall inte anledning att göra avsteg från bestämmelser motsvarande dem som till-lämpas för en myndighetschef.

Pensionsförmåner

Utredningen har haft i uppdrag att utreda rätten till pensionsförmåner och lämna de förslag som befinns möjliga och relevanta. Skälen till detta framstår vara att det tidigare konstaterats att frågan om rätten till pensionsförmåner kan vålla komplikationer i praktiken. Vilka komplikationer i praktiken som avses framkommer emellertid inte. SPV har därmed inte anledning att göra en annan bedömning än den utredningen gör, nämligen att det inte finns skäl att införa särbestämmelser för riksrevisorernas pensionsförmåner. 

Karens för riksrevisorer

SPV har inga synpunkter att lämna vad gäller förslagen om införande av ka-rens för riksrevisorer.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla. Föredragande var verkjuristen Nilla Alestig.

Datum: 12 september 2019

Vår beteckning: MD 2019/223

Er beteckning: Dnr 33-2018/19
[1] Framgår i Riksdagsförvaltningens föreskrifter RFS2016:8
[2] För en eventuell ställföreträdande riksrevisor föreslås dock att rätt till inkomstgaranti ges vid motsvarande förutsättningar som en myndighetschef.
[3] Den blir därmed inte pensionsgrundande för den allmänna pensionen, i motsats till vad som anges i betänkandet.

Yttrande över avgångsvillkor och karens för riksrevisorer (pdf, nytt fönster)

Statens tjänstepensionsverks synpunkter på remiss avseende förändringar i föreskrifter och allmänna råd

Till Ekonomistyrningsverket

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har tagit del av remissförslaget och tillstyr-ker förslaget i den delen om att lånen ska inrymmas i låneramen endast vid årets slut.

Däremot så kan SPV inte tillstyrka förslaget i den delen att lånen och anlägg-ningstillgångarna måste överensstämma vid bokslutstillfället, det bör vara tillå-tet med en viss avvikelse. Vi ser följande problemområden

  • Genom att myndigheterna gör uppskattningar som input till årsredovis-ningen kan det bidra till sämre kvalitet.
    • Gäller både externa fakturor och
    • Beräkning av egenutvecklade anläggningar
    • Tidigare generering av avskrivningar medför även detta att upp-skattningar måste göras
  • Får konsekvenser på arbetet hos myndigheterna, kommer att kräva nya arbetsmoment under i en för övrigt tidskritisk period.
  • En fundering från SPV. Kommer RGK att hinna administrera alla låne-ansökning under en troligen kort period. Många ansökningar under ett begränsat antal dagar nära årsskiftet?
  • Införande redan 2019
    • Eftersom det innebär en hel del förändrade rutiner så oaktat öv-riga invändningar så bör inte tillämpningen starta redan 2019.

Med vänlig hälsning

Ann-Louice Hammarberg

Ekonomichef Statens tjänstepensionsverk

Datum: 3 oktober2019

Vår beteckning: MD 2019/327

Er beteckning: 2019-00909

 

Yttrande över ändringar i föreskrifter och allmänna råd (ESV 2019-00909, (pdf, nytt fönster)

Yttrande över nya föreskrifter och allmänna råd om tjänstepensionsverksamhet, (pdf, nytt fönster)

Yttrande över föreskrifter (MSBFS 20162) om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter, (pdf, nytt fönster)

Yttrande över remiss av nya föreskrifter om pensionsstiftelser och ändringar i informationsföreskrifterna

Till Finansinspektionen

SPV har inga synpunkter på de föreslagna föreskrifterna.

Datum: 16 augusti 2019

Er beteckning: FI 18-13990

Yttrande över remiss av nya föreskrifter om pensionsstiftelser och ändringar i informationsföreskrifterna, (pdf, nytt fönster)

Yttrande över ändringar i Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder och förvaltare av alternativa investeringsfonder

Till Finansinspektionen

Statens tjänstepensionsverk har inga synpunkter på de föreslagna ändringarna.

Datum: 10 maj 2019

Er beteckning: FI 19-2927

Yttrande över ändringar i Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder och förvaltare av alternativa investeringsfonder, (pdf, nytt fönster)

2018

Yttrande över rapporten 'En styrd och kontrollerad informationsdelning' från Min Pension , MD2018 / 312

SPY har tagit del av rapporten 'En styrd och kontrollerad informationsdelning' och vill lämna följande yttrande.
SPY är positiv till att Min Pension utvecklar möjligheter till säker informationsdelning avseende pensionsinformation. SPY är dock kritisk till att den ska styras och kontrolleras av Min Pension på det sätt som föreslås.
Min Pension har, såsom konstateras i rapporten, en central och unik ställning med ett uttalat uppdrag att förse pensionssparare med samlad pensionsinformation. Man skulle kunna uttrycka det som att Min Pension har något som närmast liknar ett monopol på denna tjänst. Vidare kan konstateras att staten är hälftenägare av Min Pension och att Pensionsportalen har en nära koppling till Pensionsmyndigheten då den utgör en viktig del i myndighetens informations- och konsumentuppdrag. Den personuppgiftsbehandling som sker hos Min Pension utförs också med hänvisning till ändamålet allmänt intresse.
Mot dem1a bakgrund är det enligt SPV:s mening inte oproblematiskt att begränsa individernas nyttjande av sina personuppgifter på det sätt som faktiskt görs ge11om användarvillkoren för Pensionsportalen. Den föreslagna lösningen för informationsdelning med stark styrning och kontroll av Min Pension minskar inte effekterna av denna begränsning, utan riskerar tvärtom att förstärka intrycket för den enskilde att rätten att nyttja uppgifterna utifrån egna önskemål och behov är kraftigt begränsad.
SPY skulle därför hellre se ett förslag som innebär att den enskilde ges större möjligheter att använda sin pensionsinformation på det sätt som han eller hon önskar utan att riskera avstängning från tjänsten. En del i detta kan vara att erbjuda en säker kanal för informationsdelning som är enkel att använda som inte begränsas till viss information eller vissa mottagare.
Om befintliga användarvillkor står fast och förslaget enligt rapporten genomförs så ställer sig SPY tveksam till att kompromisslösningen med bruttoinformation kommer lösa problemet med en okontrollerad informationsdelning. Behovet kommer troligen fortfarande från tredje part vara att ta del av mer detaljerad information.
När det gäller framtida tänkt komplettering av information i pensionsportalen ser vi möjlig GDPR-problematik kring det man kallar "Riskinformation" i det fall detta skulle kunna ses som uppgift gällande hälsa vilket då är en känslig personuppgift. Intresse från tredje part är ett tvivelaktigt skäl för utlämnande av sådan information.
Även tänkt framtida behov av att visa arbetsgivare i pensionsportalen kan komma att innebära svårigheter p g a informationssäkerhetskrav inom förvaltningen. Man skulle kunna tänka sig att istället för arbetsgivare ange avtalsområde, t.ex. PA16, ITP m fl. eller på en högre nivå, "STATEN" eller
"PRIY A T", om syftet är att förstå var individen kan förvänta sig att ett intjänande/sparande finns.
För att kunna ge en god kundservice ser SPY sig naturligt som en part som kunden kan välja att dela sin information med. Därför är föreslagen lösning bra som ett första steg.
I steg 2 önskar SPY som neutral statlig part, att kunden kan dela ytterligare uppgifter. Det skulle ge SPY bättre förutsättningar att ge en bra kundservice utifrån det behov som finns hos de statliga kunderna runt frågor kring Min Pension.


Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör Maria Humla med Charlotte Barta som föredragande. 

Datum: 20 december 2018

Vår beteckning: MD2018 / 312

Er beteckning: xxxx

Yttrande över Fi2018/ 02661/FPM En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Till Regeringskansliet, Finansdepartementet

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag inga synpunkter på utredningens förslag.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 12 oktober 2018

Vår beteckning: MD 2019/223

Er beteckning: Dnr 33-2018/19

Yttrande över Ds 2018:28 Förlängt anställningsskydd till 69 år

Yttrande över SOU 2018:25 Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering

Till Finansdepartementet

SPV ställer sig i huvudsak bakom förslaget och välkomnar särskilt den föreslagna lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning och lagring samt den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen.

I övriga delar har SPV följande synpunkter:

7.7.2 Förmågan att ge insyn i vissa automatiserade förfaranden

Enligt SPV:s uppfattning är beskrivningarna av den föreslagna informationsskyldighetens omfattning och innebörd alltför vaga och oprecisa. Precis som utredaren antytt kommer det att krävas ett ingående samarbete mellan jurister och IT-specialistpersonal för att kunna implementera och tillämpa lagstiftningen i praktiken. SPV är en myndighet med en förhållandevis stor mängd äldre datasystem av olika ålder. Med denna bakgrund framstår det för SPV som klart att den närmare omfattningen av den föreslagna informationsskyldigheten behöver regleras mer utförligt alternativt konkretiseras mer utförligt och exemplifieras på något annat sätt. Ett förslag är att en eller flera myndigheter ges i uppdrag att ta fram något slags riktlinjer eller allmänna råd i frågan innan denna bestämmelse träder i kraft.

Av lagförslaget går heller inte att utläsa när en myndighet ska anses ha fullgjort sin informationsskyldighet. Det föreligger ett behov av att kraven tydliggörs.

Förslaget innebär med den föreslagna utformningen möjligen ökade möjligheter till insyn i statsförvaltningen men SPV är tveksamt till nyttan med och behovet av förslaget och om det rent faktiskt bidrar till att underlätta digitalisering.

7.7.5 Konsekvenser av förslaget

Eftersom förslaget enligt SPV:s mening är så oklart i sin omfattning samt då arbete med it-utveckling i allmänhet är relativt tids- och kostnadskrävande delar inte SPV bedömningen att förslaget inte kommer att leda till några betydande merkostnader. Kostnadseffekterna framstår snarare som osäkra.

8.3.3 Ny regel om digital tillgänglighet

SPV tillstyrker förslaget i sak.

SPV välkomnar regler som möjliggör för myndigheter att övergå till digital kommunikation med enskilda. SPV har i tidigare remissyttrande, 2018-04-23 över SOU 2017:114 ”Reboot – omstart för den digitala förvaltingen” (regeringskansliets diarienummer Fi2018/00106/DF) ställt sig bakom utgångspunkten att det ska finnas en skyldighet för myndigheter att kommunicera med enskilda digitalt. Precis som i det yttrandet vill SPV understryka att den tid för ikraftträdande som anges nu, dvs. den 1 juli 2019 framstår som orealistisk när det gäller att utveckla och anpassa it-tjänster för att implementera denna regel och även regeln om digital kommunikation (avsnitt 8.3.6).

SPV kommer inte att hinna genomföra förändringarna inom denna tid med den kvalitet som bör eftersträvas. Det är angeläget att allmänheten inte får anledning att ifrågasätta förtroendet för nya kommunikationsvägar. SPV anser därför att det är av stor betydelse att myndigheten ges tillräckligt med tid för att kunna genomföra de förändringar som är nödvändiga på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

8.3.6 Ny regel om digital kommunikation

SPV tillstyrker förslaget i sak. SPV har motsvarande synpunkter på regeln i allmänhet och på tiden för ikraftträdande som anförts beträffande regeln om digital tillgänglighet.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör i närvaro av tillförordnade chefsjuristen Petra Wredenberg och verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande. I arbetet med remissvaret har även it-arkitekten Jonas Christiansson och analytikern Mikael Lundberg deltagit.

Datum: 21 september 2018

Vår beteckning: MD 2018/295

Er beteckning: Fi2018/01418DF

Yttrande över SOU 2018:25 Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (pdf, nytt fönster)

Yttrande över SOU 2017:114, Reboot –omstart för den digitala förvaltningen

Statens tjänstepensionsverk (SPV) lämnar följande yttrande över slutbetänkan-det. I den mån annat inte anges nedan tillstyrker SPV utredningens förslag.

5 Effektiv styrning av en samverkande förvaltning

En avgörande förutsättning för framgångsrik utveckling av förvaltningen vad gäller åtgärder av infrastrukturkaraktär är att myndigheternages både rättsliga och ekonomiska förutsättningarföratt delta i större myndighetsövergripande samverkansprojekt. Detta gäller även i sådana fall där nyttaninte direkt avser myndighetens kärnverksamhet ochi högre grad tillkommer andra myndigheter än den egna, trots att denna ådrar sig kostnader för medverkan i samverkans-projektet. Det är därför lämpligt att både de rättsliga och ekonomiska förutsätt-ningarna för myndighetsövergripande samverkan ses över.

Vad gäller den föreslagna bestämmelsen i 2 a § förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte anser SPV att ändamålet för samverkanenligt bestämmelsen tydligare bör anges.Begreppet digitali-sering av den offentliga förvaltningen är oprecist och mot bakgrund av att den föreslagna bestämmelsen utgör en specialreglering som ska gälla framför för-valtningslagen bör det i möjligaste mån tydliggöras när specialregleringen är tillämplig utan att det angivna ändamålet för samverkan utanför myndigheter-nas ordinarie verksamhetsområden samtidigt begränsas för mycket.

För det fall den föreslagna bestämmelsen införs bör även övervägas om förord-ningen om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte bör byta namn.

7 Mål för den offentliga förvaltningens digitaliseringsarbete 


SPV instämmer i utredningens bedömning av värdet av konkreta mål för myn-digheternas digitaliseringsarbete. De av utredningen föreslagna målen är dock allmänt hållna och det är svårt förmyndigheterna att på ett likvärdigt sättredo-visa sina resultat i förhållande till sådana mål i enlighet med den föreslagna skyldigheteni 3 § förslag till förordning med mål för de statliga myndigheter-nas digitaliseringsarbete. De föreslagna målen tjänar bättre som utgångspunkt för regeringen vid utformning av mer konkreta mål för respektive myndighet samt vid utformning av en strategi för digitalisering och IT i den offentliga förvaltningen.Dessutom riskerar målens undanskymda placering att minska deras genomslagskraft.

I sammanhanget vill SPV framhålla vikten av att regeringen, vid sidan av att ställa upp tydliga ochuppföljningsbara mål, skapar goda förutsättningar för utvecklingen av den digitala förvaltningen genom att kontinuerligt se över re-gelverket för att undanröja rättsliga hinder eller otydligheter som föranleder myndigheter att avstå från digitaliseringsåtgärder som annars skulle kunna medföra stor nytta, t.ex. avseende regelverket rörande elektroniska informat-ionsutbyten mellan myndigheter och gränsdragningen för digitalt först.

En ytterligare förutsättning för framgångsrik digitalisering inom den offentliga förvaltningen är god samordning inom Regeringskansliet. Ambitiösa mål från regeringens sida måste förenas med säkerställande av att ansvariga departe-menthar resurser att konkret arbeta med digitaliseringsfrågor. Detta gäller sär-skilt vid myndighetsövergripande samverkan som involverar flera ansvariga departement.

9 Informationssäkerhet –en naturlig del i digitaliseringen

SPV instämmer i behovet av en generell reglering avseende informationssäker-het och anser att regeringen bör låta utreda förutsättningarna för en lag om informationssäkerhet som omfattar hela den offentliga förvaltningen.

14 En infrastruktur för elektronisk identifiering

SPV instämmer i behovet av ett tydligt regelverk avseende elektronisk identifi-ering. En generell utgångspunkt bör dock vara att i möjligaste mån undvika detaljreglering i form av lag. Förslaget till lag om infrastruktur för elektronisk identifiering och kvalitetsmärket Svensk elektronisk identitetshandling framstår i vissa avseenden som väl detaljerat, t.ex. i exemplifieringen i 2 § som hänvisar till tekniska begrepp som idag är aktuella. Vidare kan ifrågasättas om det är av sådant värde för användarvänligheten att skyldigheten för myndigheterna att utforma dialogrutan med valbara elektroniska identitetshandlingar på samma sätt bör lagregleras.

Vad gäller tidpunkten för det föreslagna ikraftträdandet anser SPV att det är angeläget att myndigheterna ges tillräckligtid för genomförande av nödvän-diga tekniska anpassningar efter att den slutliga lydelsen av den föreslagna författningen om infrastruktur för elektronisk identifiering har beslutats. Tid-punkten för ikraftträdande bör därför vara senare än den 1 januari 2020.

21 En lag om infrastruktur för digital post

SPV instämmer i lämpligheten av att Mina meddelanden regleras i lag. Inte desto mindre bör en utgångspunkt i det fortsatta författningsarbetet vara att säkerställa ett maximalt flexibelt regelverk genom att i möjligaste mån hålla detaljregleringpå lägre nivå.

SPV ställer sig även bakom utgångspunktenatt det ska finnas en skyldighet för myndigheter att förmedla vissahandlingar digitalt till enskilda, i vart fall om den enskilde begärt det.Utredningensförslag bör samordnas med förslaget i SOU 2018:25 Juridik som stöd för förvaltningens digitaliseringom ett tillägg till förvaltningslagen med innebörden att handlingar till enskilda från myndig-heter ska förmedlas digitalt om det inte är olämpligt eller att den enskilde mot-satt sig det. Det bör dock förtydligas vilka handlingstyper som ska undantas från den föreslagna skyldigheten. Av SOU 2018:25 framgår (s. 493) att den i det betänkandet föreslagna bestämmelsen inte innebär en skyldighet för myn-digheter att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form. Motsvarande förtydligande, att handlingar som lämnas ut enligt 2 kap. tryckfrihetsförord-ningen inte omfattas, bör även göras beträffande vilka handlingstyper som omfattas av den föreslagna skyldigheten för myndigheterna i 7 § förslag till lag om infrastruktur för digital post. SPV anser att en generell skyldighet för myn-digheter att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form bör föregås av noggrann analys, särskilt avseende förutsättningarna för avgiftsuttag vid elektroniska utlämnanden.

Oavsett hur författningsregleringen på detta område slutligen utformas börmyndigheterna ges en tillräcklig frist från det att räckvidden av myndigheternas skyldighet på detta område fastställts till dess att skyldigheten börjar gälla. Ett ikraftträdande av en sådan skyldighet den 1 juli 2019 framstår som orealistiskt.

SPV instämmer i förslaget att skapa ett valfrihetssystem för digitala brevlådor. Det är dock angeläget att förutsättningarna för valfrihetssystemet blir föremål för ett brett samråd för att både åstadkomma ett attraktivt valfrihetssystem sam-tidigt som kostnaderna för de avsändande myndigheterna hålls på en nivå som klart understiger kostnaden för befordran av försändelser per post.Det sist-nämnda gäller särskilt om den föreslagna skyldigheten för myndigheterna att förmedla handlingar till enskilda genom Mina meddelanden genomförs.

Detta yttrande har beslutats av vikarierandegeneraldirektörenMaria Humla efter föredragning av verksjuristen Johan Lindeberg. I beredningen av yttrandet och vid föredragningen har även chefsjuristen Åsa Lindahl deltagit.

Datum: 23 april 2018

Vår beteckning: MD 2018/39

Er beteckning: Fi2018/00106/DF

Yttrande över SOU 2017:114, Reboot - omstart för den digitala förvaltningen (pdf, nytt fönster)

2017

Yttrande över Promemoria En effektivare flytträtt av försäkringssparande

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker förslaget att kravet på att den mottagande pensionsförsäkringen ska vara nytecknad tas bort. Förslaget inne-bär en ökad möjlighet till sammanslagningar av försäkringar och därmed ett minskat avgiftsuttag.

I övrigt har SPV inga synpunkter att redovisa.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör i närvaro av enhetschef Ulf Petersson samt aktuarie Ulrika Rönnqvist, föredragande.

Datum: 6 november 2017

Vår beteckning: MD 2017/318

Er beteckning: Fi2017/3188FPM

Yttrande över promemorian (Ds 2017:17) En ny lag om försäk-ringsdistribution

Statens tjänstepensionsverk har inga synpunkter att redovisa utifrån vårt upp-drag som administratör av statliga tjänstepensioner.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad chefsjurist i närvaro av produktspecialisten Susanne Nauclér, föredragande. I yttrandet har aktuarien Ulrika Rönnqvist deltagit.

Datum: 20 september 2017

Vår beteckning: MD 2017/288

Er beteckning: Fi2017/02580/FPM

Yttrande över promemorian En ny lag om försäkringsdistribution (pdf, nytt fönster)

Yttrandeöverdelbetänkandet digital forvaltning.nu (SOU2017:23)

Statens tjänstepensionsverk (SPV) delar utredningens uppfattning om att det be-hövs enövergripande plan för att stärka digitaliseringen av den offentliga sektorn. Denna plan bör dock ta sin utgångspunkt i tydliga konkreta mål för vad regeringen vill uppnå med digitaliseringenav den offentliga förvaltningen.

I regeringens digitala strategi (För ett hållbart digitaliserat Sverige –en digitali-seringsstrategi, dnr. N2017/03643/D )presenteras ett övergripande mål för hela digitaliseringspolitiken. Det övergripande målet bryts ned ifem konkreta delmål.

En liknande konkretisering av mål specifikt för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen anser SPV vore önskvärd. Först när en sådan tydlig målsättning finns på plats blir det enligt SPV:s uppfattning relevant att fördela ansvaret för vem som ska säkerställa måluppfyllelse. Vem eller vilka myndigheter som lämp-ligast hanterar ansvaret för olika delmål på väg mot en digital offentlig förvaltning kommer att varaberoende av vilka delmålen är.

SPV anser att utredningen innehåller en gedigen och genomarbetad genomgång av tjänsten Mina Meddelanden och hur den ser ut och fungerar i nuläget. Samtidigt pekar utredningen på att det finns flera begränsningar med tjänsten som gör att potentiella användare inte ser nyttan med tjänsten. Till exempel framförs att Mina meddelanden visserligen är ett sätt att sluta skicka papperspost men att det endast är en övergångslösning, en semidigital tjänst, i väntan på fler e-tjänster. Synpunkten att Mina meddelanden inte behövs eftersom det finns privata alternativframförs också (sid 177). Utredningen anger också att det finns de som anser att tjänsten inte motsvarar de behov som finns av säker digital kommunikation mellankommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter (sid 253f). I detta sammanhang anser SPV att vad som behövs är en utredning av vilka steg som är viktiga framåt så att Mina Meddelanden kan utvecklas för att bättre svara mot användarnas behov.

Avlutningsvis är SPV inte övertygadom att en placering av tjänsten hos en myndighet som inte har vana av e-tjänsteutveckling eller en gedigen kundkontakt är det som kommer att driva utvecklingen framåt.  

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör i närvaro av stabschefen Chanett Edlund samt verksamhetsutvecklaren Magdalena Norlin-Schönfeldt, föredragande. I yttrandet har verksjuristen Anna Kamf deltagit.

Datum: 20 juni 2017

Vår beteckning: MD 2017/259

Er beteckning: Fi2017/01289/DF

Yttrande över betänkandet Karens för statsråd och statssekreterare (SOU 2017:3)

Utifrån SPV:s verksamhetsområde har verket inga synpunkter att lämna på förslagen i betänkandet.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör i närvaro av chefsjuristen Åsa Lindahl och verksjuristen Nilla Alestig, föredragande.

Datum: 24 april 2017

Vår beteckning: MD 2017/77

Er beteckning: Fi2017/01289/DF

Yttrande över betänkande Karens för statsråd och statssekreterare (pdf, nytt fönster)

Yttrande över socialdepartementets promemoria: Upphävande av bestämmelse om direktåtkomst

Statens tjänstepensionsverk, SPV, har inga invändningar mot socialdeparte-mentets förslag att bestämmelsen i socialförsäkringsbalken om direktåtkomst för SPV ska upphöra att gälla.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad chefsjurist Åsa Lindahl, i närvaro av verksjuristen Anna Kamf, föredragande.

Datum: 28 februari 2017

Vår beteckning: MD 2017/73

Er beteckning: S2004/07368/RS

Tyck till om sidans innehåll

Fick du reda på det du ville veta eller fattades något? Var texten svår att förstå? Berätta för oss vad du tycker om innehållet på denna sida. Om du har frågor om din tjänstepension – kontakta vår kundservice på kundservice@spv.se eller 020-51 50 40.

Så här behandlar vi dina personuppgifter.

XS SM MD LG XL