Remisser

Här publicerar vi SPV:s remissvar.

2022

Yttrande över promemoria: En fortsatt anpassning av riksdagens pensionssystem till en höjd pensionsålder

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har tagit del av rubricerad promemoria.

SPV instämmer i bedömningen att utifrån hur lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter (ersättningslagen) är utformad finns det skäl att genomföra vissa anpassningar till följd av justerade åldrar i det allmänna pensionssystemet m.m. Ett tydligt exempel på det är sjukpension enligt ersättningslagen som utges vid hel sjukersättning. När åldersgränsen för sjukersättning höjs förefaller det naturligt att även åldersgränsen för sjukpension höjs. Såsom anges i promemorian kan det även av andra skäl, såsom legitimitetsskäl, vara angeläget att anpassa pensionssystemet till de åldersgränser som gäller i samhället i övrigt. Samtidigt kan det vara värt att ha i åtanke att aktuellt pensionssystem närmast är att jämställa med ett tjänstepensionssystem, som för övriga delar av arbetsmarknaden i huvudsak är reglerade i kollektivavtal. Vilka förändringar som kommer att ske inom övriga tjänstepensionsområden är upp till avtalens parter.

Aktuellt pensionssystem är utformat med 65 år som utgångspunkt. På vilket sätt anpassning bör ske i pensionssystemet – som innehåller ålderspension, inslag av skyddsregel som härrör från äldre bestämmelser, sjukpension, efterlevandepension och även förmåner före 65 år – är inte en helt enkel avvägning. De förändringar om åldersgränser som föreslås i promemorian gällande respektive förmån framstår för SPV dock konsekventa utifrån syftet att höja åldersgränserna. SPV anser emellertid att den föreslagna ikraftträdande- och övergångsregleringen behöver förtydligas. SPV kommenterar detta samt några övriga frågor nedan.

Författningsförslaget 9 kap. 20 §

I promemorian föreslås att åldern för utbetalning av tilläggsbelopp höjs till 66 år. Detta gäller även tilläggsbelopp avseende den som varit talman.

Av 9 kap. 20 § framgår vad jämförelsebeloppet för talman utgörs av. Den föreslagna formuleringen i paragrafen kan ge uppfattningen av att det finns personer under 66 år som paragrafen kan komma att bli tillämplig på. [1] Såvitt SPV känner till är så inte fallet. För att bestämmelsen ska bli tillämplig på en person förutsätts att denne varit talman efter 2010 men även har talmanstid före 2010. Eftersom det inte finns någon sådan person under 66 år, och inte heller kan tillkomma någon, synes behov saknas att uttryckligen föra in åldern 66 år.

Bestämmelsen som sådan har dock inte spelat ut sin roll. Tilläggsbelopp utgörs enligt 9 kap. 11 § av skillnaden mellan jämförelsebeloppet enligt 20 § och ålderspensionen för samma år. Bestämmelsen behövs därmed för pågående utbetalning till talman. SPV föreslår därför att endast den del som anger 66 år stryks.

Vid beräkningen av tilläggsbelopp för den som varit talman före 2010 utgörs jämförelsebeloppet, om det blir högre än beloppet enligt 15 – 19 §§, av det belopp som han eller hon skulle ha fått i talmanspension från och med den månad då han eller hon fyller 66 år enligt de bestämmelser om talmanspension som gällde vid utgången av 2009.

Författningsförslaget 12 kap. 8 §

Den varaktiga inkomstgarantin kan idag lämnas från 50 år och fram till 65 år, d.v.s. i 15 år. I promemorian föreslås att den varaktiga inkomstgarantin ska från år 2023 kunna utges fram till 66 år, och från 2026 fram till riktåldern, vilken enligt förordning (2019:780) om riktålder för pension för år 2026 är fastställd till 67 år. [2] Förslaget får alltså till följd att tidsperioden förlängs först med ett år och senare två år, i jämförelse med dagens bestämmelser.

Bestämmelserna om inkomstgaranti gäller i huvudsak för de ledamöter som har valts in i riksdagen eller trätt in som ersättare före valet till riksdagen år 2014. Såsom anges i promemorian minskar därför av naturliga skäl antalet personer som omfattas av bestämmelserna om inkomstgaranti. Utifrån de uppgifter SPV har om s.k. latent rätt till inkomstgaranti [3] kan det dock i enskilda fall bli fråga om utbetalning av inkomstgaranti relativt långt fram i tiden. Hur riktåldern kommer utvecklas under denna tid är i dagsläget oklart. Riktåldern ska enligt socialförsäkringsbalken fastställas sex år innan den ska tillämpas.

SPV gör reflektionen att det framdeles, beroende på riktålderns utveckling, kan finnas anledning att överväga längden på utbetalningsperioden för den varaktiga inkomstgarantin och om det finns anledning att höja åldersgränsen 50 år. Även om det finns bestämmelser om jämkning i 12 kap. 20 § enligt vilken inkomstgaranti kan minskas om garantitagaren inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att övergå till förvärvsarbete, bör det rimligen finnas en gräns för hur lång den totala utbetalningsperioden kan vara.

9 Ikraftträdande – och övergångsreglering

Enligt förslaget i promemorian träder ändringarna i lagen i kraft den 1 januari 2023 (respektive 1 januari 2026). Enligt övergångsbestämmelsen i båda fallen gäller äldre föreskrifter fortfarande för den som uppnår respektive åldersgräns före nämnda datum. Undantagna är således de som uppnått respektive åldersgräns före ikraftträdandet. Det innebär exempelvis den som fyller 65 år i november 2022 kan ta ut sin pension under 2023 utan att det bedöms som ett förtida uttag, trots att denne vid uttagstidpunkten ännu inte fyllt 66 år.

SPV är osäker på hur förslaget därutöver ska tolkas, det vill säga vilka som omfattas av förändringarna:

  • omfattas endast de som sitter i riksdagen efter att förändringarna trätt i kraft?
  • omfattas även de som tidigare avgått från riksdagen med pensionsrätt enligt lag 2016:1108?
  • omfattas även de som tidigare avgått från riksdagen med pensionsrätt enligt lag 1994:1065, i 2010 års lydelse?
  • omfattas även de som tidigare avgått från riksdagen med pensionsrätt enligt lag 1994:1065, i lydelsen före år 2010?

Pensionssystemet reformerades år 2010, vilket innebar genomgripande förändringar i den dåvarande lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Dessa förändringar överfördes senare till nuvarande ersättningslag, som trädde i kraft 2017, utan några materiella förändringar avseende pensionsförmånerna.

Om avsikten är att de nya bestämmelserna ska gälla inom dagens reformerade pensionssystem från 2010, oavsett avgångstidpunkt från riksdagen, innebär det att förändringarna även bör omfatta riksdagsledamöter som avgått från riksdagen under tid när lag 1994:1065, i lydelse från 2010, var gällande. Förändringarna omfattar då den som ännu inte uppnått relevant åldersgräns.

En konsekvens av ovanstående är att en bedömning huruvida ett förtida uttag föreligger eller inte, kommer ske utifrån samma ålder, 66 år respektive riktåldern, för samtliga som ansöker om uttag av pensionen under ett kalenderår. Undantagna är de som vid varje förändring uppnått den tidigare åldern. Det innebär alltså att vid ansökan om pension under åren 2023–2025 bedöms detta utifrån åldern 66 år, med undantag för dem som uppnått 65 år senast under år 2022. Vid ansökan om pension under år 2026 bedöms detta utifrån 67 år, med undantag för dem som uppnått 66 år senast under 2025. Vid ansökan om pension åren därefter bedöms detta sedan utifrån varje förändrad riktålder enligt samma princip.

Om förändringen inte ska omfatta den som avgått från riksdagen före förändringens ikraftträdande kommer detta betyda att avgångstidpunkten styr vilken pensionsålder som är gällande för respektive individ. Det innebär att i framtiden när respektive individ uppnår pensionsålder kommer 65 år gälla den som avgått under åren 2010-2022, 66 år för den som avgår under åren 2023-2025, 67 år för den som avgår under år 2026 och så vidare beroende på utvecklingen av riktåldern.

Före 2010 var pensionssystemet utformat på annat sätt. De som uppfyllde kriterierna för rätt till ålderspension respektive livränta kan vid sin avgång ha fått beslut om sådan rätt från 65 år. De som omfattats av rätt till livränta eller ålderspension behöver ännu inte ha uppnått pensionsåldern. SPV antar att avsikten med förslaget inte är att dessa ska omfattas av förändringarna. Värt att notera i sammanhanget är att SPV betalar ut sjukpension till en person, som enligt dessa äldre bestämmelser kommer att upphöra vid 65 år. Vidare gör SPV reflektionen att den som har rätt till ålderspension eller livränta från 65 år och återkommer till riksdagen efter 2023 kommer att omfattas av den högre pensionsåldern och får vid önskan om uttag av pensionen vid 65 år ta ut denna som ett förtida uttag.

Med hänsyn till vad som ovan angivits anser SPV att det är nödvändigt med förtydliganden vad gäller ikraftträdande- och övergångsregleringen.

10 Konsekvenser av förslagen

I promemorian anges att ”de ledamöter som omfattas av reglerna om tilläggsbelopp och enligt det regelverket uppfyller kraven för att kunna gå i pension redan vid 50 års ålder kommer att erhålla tilläggsbelopp respektive inkomstgaranti under en längre tid än idag. Detta innebär en ökad kostnad.”

SPV utgår visserligen från att det blivit ett formuleringsfel avseende delen om att kunna gå i pension vid 50 års ålder, men vill ändå förtydliga att pension inte betalas ut vid 50 års ålder. Det är istället, som också framgår av promemorian, vissa kriterier som ska vara uppfyllda för rätten till tilläggsbelopp, däribland att man senast vid utgången av riksmötet 2013/14 fyllt 50 år. Tilläggsbeloppet som sådant utges först vid 65 år. Inkomstgarantin kan dock utges från 50 år.

Om utbetalningstidpunkten för tilläggsbelopp höjs till 66 år utges denna under kortare tid (i författningskommentaren till 9 kap 11 § anges, så som SPV förstår det, att tiden blir längre). Därmed borde kostnaden för tilläggsbelopp minska. SPV instämmer i bedömningen att kostnaden för inkomstgarantin ökar. Även kostnaden för ekonomiskt omställningsstöd kan öka i viss mån, eftersom den som exempelvis vid 64 års ålder ges rätt till stödet kan få det längre än under ett års tid när åldersgränsen höjs till 66 år. Hur mycket kostnaden ökar beror bl.a. på vilken inkomst förmånstagaren har i övrigt, eftersom inkomstgarantin respektive ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med övriga inkomster.

Det anges inget i promemorian om konsekvensen för kostnaden för ålderspension utifrån intjänade pensionsrätter. Ålderspension enligt pensionssystemet utgör för år summan av de pensionsrätter som tillgodoräknas. Om ålderspensionen börjar tas ut före den månad ledamoten fyller 65 år minskas pensionen med 0,5 procent för varje månad som återstår till den månad då han eller hon fyller 65 år. Ju tidigare pensionen tas ut desto lägre blir alltså beloppet för att kompensera för den längre utbetalningsperioden. Om individen väljer (utan att sitta i riksdagen och tjäna in ytterligare pensionsrätter) att ta ut pensionen vid 66 år (ett år efter 65 år) sker ingen förändring av beloppet, utöver att det indexeras upp till 66 års-året. Framskjuten uttagsålder innebär inte någon förhöjning av årsbeloppet för individen. Givet samma intjänade pensionsrätter kommer årsbeloppet vid en höjning av åldern till 66 år således vara detsamma som det är idag vid 66 års ålder. Däremot så innebär en höjning av åldern till 66 år att det bortfaller ett år med möjlighet till pension utan minskning för förtida uttag (d.v.s. året mellan 65-66 år). Detta torde medföra en minskad kostnad för Riksdagsförvaltningen, i förhållande till om åldern inte höjs.

SPV instämmer i den bedömning som görs i promemorian om att de föreslagna förändringarna för med sig ökade kostnader för SPV:s administration. I vilken omfattning kan bero på hur ikraftträdande- och övergångsregleringen ska tolkas och vilken komplexitet dessa medför. Även ur denna aspekt är det viktigt med en tydlig reglering i den delen. SPV utgår från att kostnaderna hanteras i enlighet med den skriftliga överenskommelse som föreligger mellan SPV och Riksdagsförvaltningen.

Övrigt

Riksdagens arvodesnämnd fattar beslut om avgångsförmånerna inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd medan SPV betalar ut dessa. För utbetalningen mottar SPV beslut om förmånerna från arvodesnämnden. I besluten framkommer förmånens upphörandedatum respektive upphörandeålder 65 år. SPV utgår från att verket i pågående ärenden tillskickas beslut om förlängd rätt till inkomstgaranti respektive ekonomiskt omställningsstöd avseende perioden mellan 65 och 66 år, i de fall föreslagna förändringar medför sådan rätt för individen.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av verksjuristen Nilla Alestig. I beredningen har även handläggaren Görel Olsson och aktuarien Per Melkerhed deltagit.

[1] Även nuvarande formulering i bestämmelsen kan ge den uppfattning med avseende på 65 år. Vid bestämmelsens tillkomst år 2010 var formuleringen dock relevant.

[2] Även riktåldern för år 2027 är 67 år enligt förordning (2021:394) om riktålder för pension för år 2027. Förslaget får alltså till följd att tidsperioden förlängs först med ett år och senare två år, i jämförelse med dagens bestämmelser.

[3] Det gäller personer som idag sitter i riksdagen och som uppfyller kraven för rätt till inkomstgaranti den dagen de avgår. Under hur lång tid de kan få rätt till inkomstgaranti beror på deras ålder vid avgången.kan det dock i enskilda fall bli fråga om utbetalning av inkomstgaranti relativt långt fram i tiden. Hur riktåldern kommer utvecklas under denna tid är i dagsläget oklart. Riktåldern ska enligt socialförsäkringsbalken fastställas sex år innan den ska tillämpas.

Datum: 2022-04-29

Vår beteckning: MD2022/146

Er beteckning: 1447-2018/19

Yttrande över promemoria om anpassningar i riksdagens pensionssystem (pdf, nytt fönster)

Yttrande över Förslag till nya regler om att fondbolag, förvaltningsbolag och värdepappersinstitut ska beakta hållbarhetsfaktorer och integrera hållbarhetsrisker (FI Dnr 21-29976)    

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på de föreslagna föreskrifterna. SPV:s pensionsadministrativa verksamhet innefattar inte kapitalförvaltning av den karaktär som förslagen rör.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 27 mars 2022

Vår beteckning: MD2022/131

Er beteckning: FI Dnr 21-29976

Remissyttrande Statens tjänstepensionsverk (pdf, nytt fönster)

Yttrande över remissen Säker och kostnadseffektiv it-drift  - Förslag till varaktiga former för samordnad statlig it-drift (SOU 2021:97)

Statens tjänstepensionsverk (SPV) lämnar härmed sitt yttrande över rubricerande remiss.  

Kapitel 10 – Utgångspunkter och principer för varaktiga former för samordnad statlig it-drift

10.1 Regeringen bör inrätta varaktiga former för samordnad statlig it-drift

SPV instämmer i bedömningen att det bör införas varaktiga former för samordnad statlig it-drift.

10.5 Anslutning till det samordnade statliga tjänsteutbudet

Myndigheternas behov och förutsättningar i fråga om säkerhetskrav i verksamheten m.m. skiljer sig åt och de bör därför fortsatt ha självbestämmanderätt i frågor som rör it-drift. SPV tillstyrker därför förslaget om att det ska vara valfritt för myndigheter att ansluta sig till det samordnade statliga tjänsteutbudet.

10.6.7 Hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i det samordnade statliga tjänsteutbudet

Utredningen bedömer att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inte ska hanteras inom det samordnade statliga tjänsteutbudet.

SPV uppfattar att utredningen anser att det kan förväntas bli kostnadsdrivande för staten som helhet att låta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter hanteras inom ramen för det samordnade statliga tjänsteutbudet. Höga säkerhetskrav kan också, som utredningen noterar, komma att påverka funktionaliteten i tjänsterna. Det kan mot den bakgrunden visserligen anses logiskt att undanta hanteringen av sådana uppgifter från det samordnade statliga tjänsteutbudet.

Som framgår av utredningen finns dock ett förhållandevis stort antal myndigheter som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i sin verksamhet. Kostnadseffektivitet och säkerhetsmässiga överväganden kan för en sådan myndighet vara bärande skäl för att myndigheten vill låta hela sin it-drift, inklusive hanteringen av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, ske i statlig regi hos en och samma leverantörsmyndighet. Om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter undantas från det samordnade statliga tjänsteutbudet kommer en myndighet som hanterar sådana uppgifter endast att kunna överlåta delar av sin it-drift på en leverantörsmyndighet. De säkerhetsskyddsklassificerade uppgifterna kommer behöva avskiljas och antingen hanteras i egen regi eller genom anlitande av ytterligare leverantörer. Kostnaderna för ett sådant upplägg kan tänkas bli högre. En sådan uppdelning av informationsmängderna skulle sannolikt också vara svår att genomföra i praktiken och inte medföra några fördelar ur säkerhetssynpunkt, snarare tvärtom. SPV anser därför att överenskommelser mellan myndigheter avseende varaktig it-drift som inkluderar hanteringen av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ändå bör kunna ske. Kan det dock av olika skäl inte lämpligen ske inom ramen för ett samordnat statligt tjänsteutbud, bör det ändå vara möjligt för myndigheter att genomföra individuella överenskommelser om varaktig it-drift utanför denna ram. En författningsreglering som ger tydliga rättsliga förutsättningar för detta bör införas.

SPV vill i detta sammanhang också särskilt lyfta fram att verket är mitt i ett arbete med migrering av sin it-drift till Försäkringskassan, som i dag tillhandahåller it-driftstjänster bl.a. med stöd av sitt särskilda regeringsuppdrag om samordnad och säker statlig it-drift. Skäl hänförliga till just kostnadseffektivitet och ökad säkerhet har varit avgörande för SPV:s beslut om anslutning. SPV anser det som viktigt, och förutsätter, att leveransen av de it-driftstjänster som myndigheten redan överenskommit om med Försäkringskassan kan ske i enlighet med ingången överenskommelse. Det är dock inte entydigt i vilken mån författningsförslaget får en påverkan på tjänster som tillhandahålls med stöd av befintliga bemyndiganden. Detta bör klargöras i ett eventuellt fortsatt lagstiftningsarbete.

Kapitel 11 – Förslag till varaktiga former för samordnad statlig it-drift

11.2 Organisering av en samordnad statlig it-drift

Att myndigheternas information inte samlas hos en enda leverantörsmyndighet kan tänkas bidra till en högre grad av säkerhet i den samordnade lösningen överlag. SPV tillstyrker därför förslaget att det ska finnas flera leverantörsmyndigheter istället för en enda myndighet för it-drift.

11.7 Reglering av villkoren för leverantörmyndigheternas behandling av personuppgifter

Utredningen föreslår att leverantörsmyndigheternas behandling av personuppgifter för anslutande myndigheters räkning ska regleras dels i den nya förordningen, dels i den skriftliga överenskommelsen mellan den anslutande myndigheten och leverantörsmyndigheten. Regleringen är avsedd att till stora delar ersätta behovet av ett personuppgiftsbiträdesavtal.

SPV delar utredningens ambition att minska den administrativa bördan i anslutningsprocessen, men anser att förslaget i denna del innehåller vissa oklarheter samt att det kan ifrågasättas om syftet med förslaget uppnås.

I utredningen anges bl.a. att de villkor som framgår av artikel 28.3 (a) – (h) EU:s dataskyddsförordning ska införas i den nya förordningen om samordnad statlig it-drift. Punkterna (b), (d) och (g) i artikeln har dock inte kommit till uttryck i författningsförslaget. Det framgår inte tydligt om avsikten är att dessa punkter istället ska regleras i den skriftliga överenskommelsen, eller om det ansetts obehövligt att uttryckligen återge dessa punkter i den nya förordningen. SPV:s uppfattning är att dessa punkter på något sätt måste komma till uttryck i antingen ett avtal eller i en nationell rättsakt.

Den föreslagna förordningsregleringen är vidare mycket allmänt hållen. En anslutande myndighet i egenskap av personuppgiftsansvarig kommer därför i stor utsträckning att behöva komplettera regleringen i såväl överenskommelsen som i annan dokumentation, t.ex. i fråga om krav på lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. SPV är därför tveksam till om förslaget bidrar till någon större grad av enhetlighet och tydlighet för de registrerade. Risken finns istället att villkoren för behandlingen blir mindre överskådliga när de återfinns på flera ställen och måste utläsas korsvis. SPV har också svårt att se att det medför några större fördelar ur integritets- eller effektivitetssynpunkt att dela upp de villkor som måste föreskrivas, i jämförelse med att reglera samtliga villkor för behandlingen sammanhållet i ett personuppgiftsbiträdesavtal som anpassats för den tjänst som är aktuell.

Det kan därför finnas behov av att antingen utöka samt förtydliga villkoren i den föreslagna förordningen eller överväga om leverantörsmyndigheternas behandling av personuppgifter ska regleras på annat sätt.

Övriga synpunkter

Myndigheternas verksamheter måste kunna fungera även under kris och krig. SPV efterlyser en utredning och förslag rörande infrastruktur och driftsäkra platser för statliga datacenter som säkerställer detta.

SPV har i övrigt inga synpunkter på utredningen eller förslagen.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksjuristen Emil Öhlén. I beredningen har även chefsjuristen Jimmy Everitt, chefsarkitekten Tomas Hellström, uppdragsledaren Hans Åhrman och informationssäkerhetschefen Tony Persson deltagit.

Datum: 14 mars 2022

Vår beteckning: MD 2021/414

Er beteckning: I2021/03265

Yttrande över remissen Säker och kostnadseffektiv it-drift  - Förslag till varaktiga former för samordnad statlig it-drift (SOU 2021:97) (pdf, nytt fönster)

Yttrande över promemoria om garantitillägg i bostadstillägget (Ds 2022:3)

Med hänsyn till den korta remisstiden lämnar Statens tjänstepensionsverk (SPV) endast översiktliga kommentarer på förslagen i promemorian.

SPV är inte övertygat om att detta är rätt sätt att, såsom verket förstår det, i praktiken höja pension på för berörda pensionärer, varför verket väljer att avstyrker det föreslagna sättet för höjningen. Det främsta skälet för SPV:s inställning är att förslaget att införa ytterligare en förmånstyp ökar komplexiteten i pensionssystemet för enskilda. Nedan följer en mer utförlig motivering.

I promemorian föreslås att det införs en ny förmån, vars syfte är att långsiktigt förbättra den ekonomiska situationen för den berörda gruppen av pensionärer. Den nya förmånen ska vara ett kompletterande bidrag till boende- och hushållskostnader. Den föreslås därför vara en del av bostadstillägget och benämnas garantitillägg i bostadstillägget. Till skillnad från ordinarie bostadstillägg beaktas dock inte hela personens ekonomi, däribland tjänstepension och boendekostnader, utan garantitillägget beräknas utifrån inkomster från det allmänna pensionssystemet. Garantitillägget förutsätter inte någon ansökan. I likhet med bostadstillägg är förmånen inte skattepliktig.

Den samlade bilden ger ett oklart intryck vad garantitillägg utgör för typ av förmån och synes öka risken att pensionssystemet, med flertal tilläggsförmåner, uppfattas svåröverblickbart för individen. Även det faktum att det skapas ytterligare ett begrepp, som ska inplaceras bland andra snarlika begrepp, såsom inkomstpension, inkomstpensions­tillägg, garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, och där vissa är skattepliktiga och vissa inte, torde försvåra individens förståelse för systemet. I det sammanhanget påverkas även tjänstepensionsaktörerna i sin kommunikation med individen då pension kan behöva förklaras ur ett helhetsperspektiv, och förändringar i pensionssystemet ger upphov till följdfrågor. Det gäller än mer för den som uppbär tjänstepension i form av s.k. bruttoförmåner enligt äldre tjänstepensionsavtal, enligt vilka tjänstepensionen ska minskas med allmän pension, men exempelvis inte med bostadstillägg.

minPension är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen. På minpension.se kan den som tjänar in till sin pension se den ur ett helhetsperspektiv. Tjänsten omfattar i viss utsträckning även pension under utbetalning. Det kan antas att det nya garantitillägget inte kommer visas på minPension, eftersom det utgör ett tillägg till bostadstillägget. Med ytterligare tillägg, utanför själva pensionssystemet, ökar komplexiteten för individen att förstå helheten avseende sin pension.

Det kan konstateras att syftet med det nyligen införda inkomstpensionstillägget var att öka respektavståndet mellan dem som arbetat och dem som inte har gjort det (Ds 2020:7). Syftet med det förslagna garantitillägget är att långsiktigt stärka inkomsterna för de pensionärer som har låga inkomster från den allmänna pensionen, vilket torde minska effekten av syftet med förstnämnda tillägg. Båda dessa reformer är finansierade via statsbudgeten och avviker från grundtanken att pensionssystemet ska präglas av långsiktiga lösningar som utformas utifrån systemets grundläggande principer, däribland livsinkomstprincipen

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av verksjuristen Nilla Alestig. I beredningen har även chefsjuristen Jimmy Everitt deltagit.

Datum: 11 mars 2022

Vår beteckning: MD2022/67

Er beteckning: S2022/00858

Yttrande över promemoria om garantitillägg i bostadstillägget (pdf, nytt fönster)

Yttrande över remissen Riksarkivets förslag till
författningar (FormatE)


Statens tjänstepensionsverk (SPV) har beretts tillfälle att yttra sig över Riksarkivets remiss om nya författningar rörande tekniska krav vid framställning av elektroniska allmänna handlingar som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om tekniska krav för elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling) RA-FS 2009:2. Remissen omfattar två föreskrifter samt underlag som tagits fram i det projekt som ligger till grund för förslagen. Dokumenten har kopplingar till varandra och kan inte läsas separat.

Remissunderlaget är mycket omfattande och SPV anser att materialet dessutom är svårgenomträngligt rent språkligt och i sin uppbyggnad vilket riskerar att vi som remissinstans inte har kunnat yttrat oss över det
Riksarkivet behöver.

Synpunkter på författningsförslag

SPV välkomnar en uppdatering av RA-FS 2009:2. En översyn av denna är efterlängtad.

SPV har inga kommentar på innehållet i författningsförslagen. Det är inget innehållsmässigt fel på de ingående dokumenten och de visar på det gjorts ett omfattande och gediget arbete med att ta fram dessa föreskrifter. Däremot tycker vi inte att upplägget och sambanden mellan de olika dokumenten i remissen fungerar. Vår bedömning är att det omfattande materialet och alla hänvisningar dem emellan inte bidrar till efterlevnad av föreskrifterna. Vi befarar att det kan bidra till att fel format väljs. Inte avsiktligt utan genom tolkningsfel. Då syftet är att föreskrifterna ska implementeras korrekt finns ett arbete kvar att gör med att anpassa språk och struktur utifrån det ändamålet.


Ett önskemål från vår sida är att föreskrifterna är självständiga. Att man inte ska behöva gå in i TeK för att kunna tolka ArK. Ett annat alternativ är att det finns samma rubriker i bilagorna till de båda författningarna så att det blir lättare att hoppa emellan.

Synpunkter på föreskrifternas bilagor

På det stora hela ser vi inga konstigheter innehållsmässigt i bilagorna, dock har vi följande frågor:
ArK sid: 7

  • Enligt 1.1.2 Allmänna handlingar med databaser eller datauppsättningar: Vilka databasfrågor är det som avses, är det endast det som är
    framställda i form av SQL? Många system som används idag använder sig av Objekt-Relationell mappning som konverterar programkod till SQL i bakgrunden.
  • Enligt 1.1.3 Allmänna handlingar med datafiler: får det bara förekomma en punkt som skiljetecken för att signalera avgränsning i filnamnet? SPV bedömer att detta inte borde vara ett tekniskt hinder att istället se den sista förekomsten av en punkt i filnamnet som avgränsare till filändelser.


Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter
föredragning av verksarkivarie Frida Sandgren. I beredning har Jonas Christiansson, it-arkitekt och Tomas Hellström, chefsarkitekt deltagit. Diskussioner har även förts med myndighetens chefer inom it-avdelningen.

Datum: 24 januari 2022

Vår beteckning: MD2021/335

Er beteckning: RA-KS 2021/18

 Yttrande över remissen Riksarkivets förslag till
författning (pdf, nytt fönster)

2021

 

Yttrande över promemorian Innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har inga synpunkter på förslagen i promemorian.

Detta yttrande har beslutats av chefsjurist Jimmy Everitt efter föredragning av verksjurist Emil Öhlén.

Datum: 20 december 2021

Vår beteckning: MD2021/360

Er beteckning: Fi2021/03609

Yttrande över promemorian Innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd.pdf

Yttrande över remiss av förstudie om användning och hantering av underskrifter med elektroniska materiel och metoder.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har inga synpunkter att redovisa avseende det remitterade underlaget.

Detta yttrande har beslutats av chefsjurist Jimmy Everitt efter föredragning av verksarkivarie Frida Sandgren.

Datum: 24 maj 2021

Vår beteckning: MD2021/142

Er beteckning: RA-KS 2021/18

Yttrande över remiss av förstudie om användning och hantering av underskrifter med elektroniska materiel och metoder (pdf, nytt fönster)

Yttrande över Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hemställan avseende 114 kap. socialförsäkringsbalken

Till Socialdepartementet.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) är positiv till att en översyn av regelverket sker och bedömer att förslaget kommer ge bättre förutsättningar för ett ändamålsenligt elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter och enskilda.

SPV har inga synpunkter på utformningen av bestämmelserna i förslaget, att bestämmelserna om utlämnande av uppgifter på medium för automatisk behandling i 114 kap. socialförsäkringsbalken upphävs eller några invändningar mot förslaget i övrigt. SPV delar bedömningen att tillräckligt skydd för den personliga integriteten vid elektroniska utlämnanden av personuppgifter kan upprätthållas genom de krav på säkerhet som följer av EU:s dataskyddsförordning och rådande regler om sekretess.

Detta yttrande har beslutats av chefsjurist Jimmy Everitt efter föredragning av verksjurist Emil Öhlén.

Datum: 24 maj 2021

Vår beteckning: MD2021/132

Er beteckning: S2021/09443

Yttrande över Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hemställan avseende 114 kap. socialförsäkringsbalken

Yttrande över promemoria om konsekvenser av justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

Till Socialdepartementet.

Promemorian omfattar inga förslag att ta ställning till utan beskriver ekonomiska konsekvenser av förslag om justerade åldersgränser. SPV har inte några synpunkter att lämna på de redovisade konsekvenserna. Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla. 

Datum: 6 maj 2021

Vår beteckning: MD2021/157

Er beteckning: S2021/02250

Yttrande över promemoria om konsekvenser av justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (pdf, nytt fönster)

Yttrande över remissen It-driftsutredningens delbetänkande Säker och kostnadseffektiv it-drift - rättsliga förutsättningar för utkontraktering 

Till Infrastrukturdepartementet

Statens tjänstepensionsverk tillstyrker förslaget till första stycket i 10 kap 2a § OSL. Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt

Datum: 7 maj 2021

Vår beteckning: MD 2021/113

Er beteckning: I2021/00342

Yttrande över remissen It-driftsutredningens delbetänkande Säker och kostnadseffektiv it-drift - rättsliga förutsättningar för utkontraktering, SOU 2021:1 (pdf, nytt fönster)

Yttrande över betänkandet Ändringar i ersättningslagen (2020/21:URF2)

Till Riksdagsförvaltningen.

Statens tjänstepensionsverk tillstyrker betänkandets förslag.
Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 25 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/403

Er beteckning: Dnr 2493-2018/19

Yttrande över betänkandet Ändringar i ersättningslagen (2020/21:URF2)

Yttrande över promemorian Auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post

Till Regeringskansliet.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker i huvudsak promemorians förslag med de kommentarer som framgår nedan.

Krav och villkor inom auktorisationssystemet

SPV instämmer i promemorians bedömning att det är viktigt att de auktorisat-ionssystem som inrättas tillgodoser de behov myndigheterna har för tjänsterna. Detta får anses särskilt viktigt när myndigheter inte själva kommer kunna upp-handla och kravställa de tjänster som ingår i auktorisationssystemet. SPV vill i det sammanhanget betona vikten av att auktorisationssystemen överlag omgär-das av höga krav på säkerhet och skydd för den personliga integriteten, för att tillse att förtroendet för systemen upprätthålls. Det är viktigt att vid kravställ-ningen se till informationssäkerhet i sin helhet i allt från leverantörers förmåga att uppfylla olika tillitsnivåer, till tillgänglighet, robusthet och driftbarhet i tjänsten samt till vilken lagstiftning leverantörer lyder under. Auktorisationssystemen måste också utformas med hänsyn tagen till att offent-liga aktörer har att uppfylla flera krav för sina digitala tjänster som följer av la-gen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Det är enligt SPV:s mening viktigt att den tillhandahållande myndigheten ställer villkor på att de digitala tjänster som leverantörerna erbjuder inom ramen för auktorisat-ionssystemet följer motsvarande krav på tillgänglighet som gäller för offent-liga aktörer.

Avgifter och ersättningsmodeller

Det är viktigt att administrationen av auktorisationssystemet kan ske på ett en-kelt och smidigt sätt. SPV är därför positiv till att den tillhandahållande myn-digheten ska ansvara för att betala ersättning till leverantörer och samtidigt få ta ut avgifter från de anslutna offentliga aktörerna för nyttjandet av de tjänster som ingår i systemet. SPV har inga synpunkter på sättet för hur ersättningen till leverantörer ska beräknas.

Författningstekniskt m.m

SPV instämmer i promemorians bedömning att valfrihetssystem för elektronisk identifiering utgör auktorisationssystem och instämmer i förslaget att låta digitala brevlådor regleras i lag. SPV anser det vidare lämpligt att både tjänster för elektronisk identifiering och för digital post regleras i en och samma lag om auktorisationssystem. I linje med ambitionen att samla regleringen på området och så småningom utvidga lagstiftningen till att omfatta fler liknande tjänster, kan det dock övervägas att ge den nya lagen ett mer generellt namn, exempelvis ”lag om auktorisationssystem avseende vissa förvaltningsgemensamma
digitala tjänster”.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksjurist Emil Öhlén. I beredning har kommunikatör André Byström, sä-kerhetsskyddschef Hans Brännlund och informationssäkerhetsspecialist Jan-Olof Flink deltagit.

Datum: 3 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/391

Er beteckning: I2020/03269

Yttrande över promemorian Auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post

Yttrande över betänkande av Eppo-utredningen: En europeisk åklagarmyndighet i Sverige SOU 2020:74

Till Justitiedepartementet, Åklagarenheten

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på förslagen i betänkandet.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen i närvaro av verksjuristen TonyTörnqvist, föredragande.

Datum: 16 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/389

Er beteckning: Ju2020/04654

Yttrande över betänkande av Eppo-utredningen: En europeisk
åklagarmyndighet i Sverige SOU 2020:74

Yttrande över utredningen ”En översyn av förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter”

Till Regeringskansliet.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker förslaget om ambitionshöjning och fokusering på arbetet med myndigheters direkta miljöpåverkan. SPV ser även positivt på förslaget om att införa ett livscykelperspektiv i miljöarbetet för att på så sätt lyfta fram resurs- och avfallsfrågorna i verksamheten och vid upphandlingar när det är möjligt och relevant. Vidare uppfattar SPV överlag förändringarna i formuläret som förenklingar. SPV har inga invändningar mot övriga förslag.
Nedanstående kommentarer lämnas till avsnitt 4.4.5 ”Förändringar i formuläret” i utredningen.

Frågan om antal digitala möten

Verkets uppfattning är att det är viktigt att tydliggöra på vilket sätt indikatorn ger möjlighet att systematiskt följa utvecklingen av digitalisering på myndigheten med tanke på att värdet är beroende av hur många möten som hålls under ett visst år och att det kan fluktuera kraftigt mellan åren av andra skäl än miljörelaterade sådana. Avslutningsvis vill verket också lyfta fram en fundering avseende indikatorns betydelse för myndigheters effektuppföljning eftersom
att den nödvändigtvis inte säger något om myndighetens direkta miljöpåverkan.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksjurist Åsa Boström. I arbetet med remissvaret har även upphandlare Kristin Nystedt och Tobias Guss samt lokal- och inköpssamordnare Lars Berg deltagit.

Datum: 5 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/348

Er beteckning: MD 2020/01705

Yttrande över betänkande av Eppo-utredningen: En europeisk åklagarmyndighet i Sverige SOU 2020:74

Yttrande över promemoriaom vissa ändrade åldersgränser i skatte-och socialavgiftssystemet

Till Finansdepartementet

Statens tjänstepensionsverk (SPV)har inga synpunkter att redovisa avseende det remitterade underlaget.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everittefter föredragning av verksjuristenNilla Alestig.I handläggningen har även produktspecialisten Susanne Nauclér deltagit.

Datum: 5 februari 2021

Vår beteckning: MD 2020/385

Er beteckning: Fi2020/05036

Yttrande över promemoria om vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet

2019 års riksdagsöversyn, 2020/21:URF1

Till riksdagsförvaltningen, juridiska enheten

Statens tjänstepensionsverk (SPV)har berettstillfälle att lämna synpunkter på avsnitt10 i kommitténs betänkande.

I avsnittetföreslås att frånvaro vid voteringar med minst 60 procent ska kunna medföra ett återkrav av arvodet. Återkravet ska avse ett helt kvartal och avse hela arvodet. Det innebär således att det kan uppstå ett återkrav av hela arvodet för ett kvartal, oavsett i vilket intervall 0 –40 procent som närvaron utgjort. SPV har ingas ynpunkter på förslaget om åtgärd som sådant, huruvida ett sådant återkrav står i proportion till graden av frånvaro, utan lämnar endast synpunkter på förslagets konsekvenser för avgångsförmåner och pension.

Påverkan på avgångsförmåner

Beräkningen av tid för rätten till avgångsförmånerna inkomstgaranti eller ekonomiskt omställningsstöd kan ske bl.a. utifrån ledamotens sammanhängande riksdagstid. Av författningskommentaren till 13 kap. 7 § ersättningslagen i betänkandet framgår att om en ledamot har blivit föremål för återkrav under ett eller flera kvartal bryts den sammanhängande tiden.Eftersom det inte anges något om konsekvenser av att tiden bryts vill SPV nämna följande i sammanhanget. Att en period med återkrav bryter den sammanhängande tiden synes medföra att en sådan period kan få olika konsekvenser för rätten till avgångs-förmånen, beroende på när under riksdagstiden perioden infaller. Den som har en sådan period i mitten av sin riksdagstid torde få kännas vid en större påverkan än den som exempelvis har perioden i slutet av riksdagstiden.

Exempel: För rätt till ekonomiskt omställningsstöd i tre månader krävs enligt 13 kap 5 § p. 1 ersättningslagen en sammanhängande tid i riksdagen om 1 år. Den ledamot som vid sin av-gång suttit i18 månaderoch har en periodmed återkravi mitten av riksdagstiden kan få sin period uppbruten i 9 månader och, efter avdrag för ett kvartal, 6 månader och har,som försla-get ärutformat, därmed inte rätt till ekonomiskt omställningsstöd. Den som har perioden islutet av riksdagstiden får däremot ihop en sammanhängande period om 1 år och 3 månader och har således rätt till sådant stöd.

Påverkan på pensionsförmåner

Avsikten med förslaget är, så som SPV förstår det, att en period med återkrav ska påverka ålderspensionen men inte sjuk-eller efterlevandepensionen. Detta uppfylls, så som författningsförslaget är utformat, vad gäller sjukpensionen men däremot inte fullt ut beträffande efterlevandepensionen. Efterlevandepension kan lämnas efter den som vid dödsfallet var ledamot, efter den som uppbar sjukpension eller efter den som uppbar ålderspension. Så som förslaget är utformat kommer ett återkrav inte påverka efterlevandepensionen efter den som vid sin bortgång var ledamot eller uppbar sjukpension. Däremot kommer efterlevandepensionen efter den som vid sin bortgång uppbar ålderspension att påverkas. Det beror på att efterlevandepensionen i det fallet baseras på den utbetalda ålderspensionen(11 kap.10 och 11 §§ ersättningslagen) och det har inte lagts något förslag om att den ålderspension som efterlevandepensionen ska baseras på, ska beräknas utan avdrag för återkrav. Om inte heller efterlevandepension efter den som uppbar ålderspension ska påverkas, bör det alltså utformas ett författningsförslag i den delen.

Med hänsyn till lagens systematik, där efterlevandepensionen i ovan nämnda fall baseras på den utbetalda ålderspensionen, kommer förslaget – att återkravet ska påverka ålderspensionen men inte efterlevandepensionen – innebära att det i princip måste räknas fram två ålderspensionsbelopp; ett för ålderspens-ionen till ålderspensionären och ett för ålderspensionen som efterlevandepensionen ska baseras på, vilka sedan ska indexeras. Tidsspannet mellan beviljandet av ålderspensionenoch beviljandet av efterlevandepensionen kan vara långt. De olika ålderspensionsbeloppen kan komma behöva hållas parallellt under åren alternativt att det vid tidpunkten för beviljandet av efterlevande-pensionen görs en beräkning av en ålderspension utan påverkan av återkravet, som indexeras fram till aktuell tidpunkt. Såväl ålderspension som sjukpension och efterlevandepension efter en aktiv ledamot baseras på arvodet. När ett återkrav ska påverka underlaget för ålderspension men inte övriga pensioner kan underlagen komma skilja sig åt. Även om antalet ärenden med återkravsperioder kan antas bli få så kommer det krävas någon form av särlösningar i handläggningen, med påföljande merkostnader, när ett ärende uppstår.

Om ålderspensionen ska påverkas

Pensionsrätt tillgodoräknas enligt 9 kap. 2 § ersättningslagen en ledamot för varje månad som han eller hon har fått arvode. Av 9 kap 8 § andra stycket ersättningslagen framgår att om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader, ska ålderspensionen endast grundas på pensionsrätterna för de senaste 360 månaderna. Om ett återkrav ska påverka pensionsrätten utgår SPV från att pensionsrätt för månader med återkrav inte ska borträknas från de senaste 360 månaderna. Även en månad där pensionsrätten på grund av återkrav uppgår till 0 kronor utgör alltså en månad med pensionsrätt. För att undvika tveksamheter i denna del vore det önskvärt att detta förtydligas.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av verksjuristen Nilla Alestig.

Datum: 14 januari 2021

Vår beteckning: MD 2020/314

Er beteckning: Dnr2452-2018/19

Yttrande över remiss Betänkandet 2019 års riksdagsöversyn (2020/21:URF1), Dnr MD2020/314 (pdf, nytt fönster)

Tidigare års remisser

Tyck till om sidans innehåll

Fick du reda på det du ville veta eller fattades något? Var texten svår att förstå? Berätta för oss vad du tycker om innehållet på denna sida. Om du har frågor om din tjänstepension – kontakta vår kundservice på kundservice@spv.se eller 020-51 50 40.

Så här behandlar vi dina personuppgifter.

XS SM MD LG XL