Remisser

Här publicerar vi SPV:s remissvar.

2021

Yttrande över betänkandet Ändringar i ersättningslagen (2020/21:URF2)

Till Riksdagsförvaltningen.

Statens tjänstepensionsverk tillstyrker betänkandets förslag.
Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 25 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/403

Er beteckning: Dnr 2493-2018/19

Yttrande över betänkandet Ändringar i ersättningslagen (2020/21:URF2)

Yttrande över promemorian Auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post

Till Regeringskansliet.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker i huvudsak promemorians förslag med de kommentarer som framgår nedan.

Krav och villkor inom auktorisationssystemet

SPV instämmer i promemorians bedömning att det är viktigt att de auktorisat-ionssystem som inrättas tillgodoser de behov myndigheterna har för tjänsterna. Detta får anses särskilt viktigt när myndigheter inte själva kommer kunna upp-handla och kravställa de tjänster som ingår i auktorisationssystemet. SPV vill i det sammanhanget betona vikten av att auktorisationssystemen överlag omgär-das av höga krav på säkerhet och skydd för den personliga integriteten, för att tillse att förtroendet för systemen upprätthålls. Det är viktigt att vid kravställ-ningen se till informationssäkerhet i sin helhet i allt från leverantörers förmåga att uppfylla olika tillitsnivåer, till tillgänglighet, robusthet och driftbarhet i tjänsten samt till vilken lagstiftning leverantörer lyder under. Auktorisationssystemen måste också utformas med hänsyn tagen till att offent-liga aktörer har att uppfylla flera krav för sina digitala tjänster som följer av la-gen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Det är enligt SPV:s mening viktigt att den tillhandahållande myndigheten ställer villkor på att de digitala tjänster som leverantörerna erbjuder inom ramen för auktorisat-ionssystemet följer motsvarande krav på tillgänglighet som gäller för offent-liga aktörer.

Avgifter och ersättningsmodeller

Det är viktigt att administrationen av auktorisationssystemet kan ske på ett en-kelt och smidigt sätt. SPV är därför positiv till att den tillhandahållande myn-digheten ska ansvara för att betala ersättning till leverantörer och samtidigt få ta ut avgifter från de anslutna offentliga aktörerna för nyttjandet av de tjänster som ingår i systemet. SPV har inga synpunkter på sättet för hur ersättningen till leverantörer ska beräknas.

Författningstekniskt m.m

SPV instämmer i promemorians bedömning att valfrihetssystem för elektronisk identifiering utgör auktorisationssystem och instämmer i förslaget att låta digitala brevlådor regleras i lag. SPV anser det vidare lämpligt att både tjänster för elektronisk identifiering och för digital post regleras i en och samma lag om auktorisationssystem. I linje med ambitionen att samla regleringen på området och så småningom utvidga lagstiftningen till att omfatta fler liknande tjänster, kan det dock övervägas att ge den nya lagen ett mer generellt namn, exempelvis ”lag om auktorisationssystem avseende vissa förvaltningsgemensamma
digitala tjänster”.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksjurist Emil Öhlén. I beredning har kommunikatör André Byström, sä-kerhetsskyddschef Hans Brännlund och informationssäkerhetsspecialist Jan-Olof Flink deltagit.

Datum: 3 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/391

Er beteckning: I2020/03269

Yttrande över promemorian Auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post

Yttrande över betänkande av Eppo-utredningen: En europeisk åklagarmyndighet i Sverige SOU 2020:74

Till Justitiedepartementet, Åklagarenheten

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på förslagen i betänkandet.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen i närvaro av verksjuristen TonyTörnqvist, föredragande.

Datum: 16 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/389

Er beteckning: Ju2020/04654

Yttrande över betänkande av Eppo-utredningen: En europeisk
åklagarmyndighet i Sverige SOU 2020:74

Yttrande över utredningen ”En översyn av förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter”

Till Regeringskansliet.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker förslaget om ambitionshöjning och fokusering på arbetet med myndigheters direkta miljöpåverkan. SPV ser även positivt på förslaget om att införa ett livscykelperspektiv i miljöarbetet för att på så sätt lyfta fram resurs- och avfallsfrågorna i verksamheten och vid upphandlingar när det är möjligt och relevant. Vidare uppfattar SPV överlag förändringarna i formuläret som förenklingar. SPV har inga invändningar mot övriga förslag.
Nedanstående kommentarer lämnas till avsnitt 4.4.5 ”Förändringar i formuläret” i utredningen.

Frågan om antal digitala möten

Verkets uppfattning är att det är viktigt att tydliggöra på vilket sätt indikatorn ger möjlighet att systematiskt följa utvecklingen av digitalisering på myndigheten med tanke på att värdet är beroende av hur många möten som hålls under ett visst år och att det kan fluktuera kraftigt mellan åren av andra skäl än miljörelaterade sådana. Avslutningsvis vill verket också lyfta fram en fundering avseende indikatorns betydelse för myndigheters effektuppföljning eftersom
att den nödvändigtvis inte säger något om myndighetens direkta miljöpåverkan.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksjurist Åsa Boström. I arbetet med remissvaret har även upphandlare Kristin Nystedt och Tobias Guss samt lokal- och inköpssamordnare Lars Berg deltagit.

Datum: 5 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/348

Er beteckning: MD 2020/01705

Yttrande över betänkande av Eppo-utredningen: En europeisk åklagarmyndighet i Sverige SOU 2020:74

Yttrande över promemoriaom vissa ändrade åldersgränser i skatte-och socialavgiftssystemet

Till Finansdepartementet

Statens tjänstepensionsverk (SPV)har inga synpunkter att redovisa avseende det remitterade underlaget.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everittefter föredragning av verksjuristenNilla Alestig.I handläggningen har även produktspecialisten Susanne Nauclér deltagit.

Datum: 5 februari 2021

Vår beteckning: MD 2020/385

Er beteckning: Fi2020/05036

Yttrande över promemoria om vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet

2019 års riksdagsöversyn, 2020/21:URF1

Till riksdagsförvaltningen, juridiska enheten

Statens tjänstepensionsverk (SPV)har berettstillfälle att lämna synpunkter på avsnitt10 i kommitténs betänkande.

I avsnittetföreslås att frånvaro vid voteringar med minst 60 procent ska kunna medföra ett återkrav av arvodet. Återkravet ska avse ett helt kvartal och avse hela arvodet. Det innebär således att det kan uppstå ett återkrav av hela arvodet för ett kvartal, oavsett i vilket intervall 0 –40 procent som närvaron utgjort. SPV har ingas ynpunkter på förslaget om åtgärd som sådant, huruvida ett sådant återkrav står i proportion till graden av frånvaro, utan lämnar endast synpunkter på förslagets konsekvenser för avgångsförmåner och pension.

Påverkan på avgångsförmåner

Beräkningen av tid för rätten till avgångsförmånerna inkomstgaranti eller ekonomiskt omställningsstöd kan ske bl.a. utifrån ledamotens sammanhängande riksdagstid. Av författningskommentaren till 13 kap. 7 § ersättningslagen i betänkandet framgår att om en ledamot har blivit föremål för återkrav under ett eller flera kvartal bryts den sammanhängande tiden.Eftersom det inte anges något om konsekvenser av att tiden bryts vill SPV nämna följande i sammanhanget. Att en period med återkrav bryter den sammanhängande tiden synes medföra att en sådan period kan få olika konsekvenser för rätten till avgångs-förmånen, beroende på när under riksdagstiden perioden infaller. Den som har en sådan period i mitten av sin riksdagstid torde få kännas vid en större påverkan än den som exempelvis har perioden i slutet av riksdagstiden.

Exempel: För rätt till ekonomiskt omställningsstöd i tre månader krävs enligt 13 kap 5 § p. 1 ersättningslagen en sammanhängande tid i riksdagen om 1 år. Den ledamot som vid sin av-gång suttit i18 månaderoch har en periodmed återkravi mitten av riksdagstiden kan få sin period uppbruten i 9 månader och, efter avdrag för ett kvartal, 6 månader och har,som försla-get ärutformat, därmed inte rätt till ekonomiskt omställningsstöd. Den som har perioden islutet av riksdagstiden får däremot ihop en sammanhängande period om 1 år och 3 månader och har således rätt till sådant stöd.

Påverkan på pensionsförmåner

Avsikten med förslaget är, så som SPV förstår det, att en period med återkrav ska påverka ålderspensionen men inte sjuk-eller efterlevandepensionen. Detta uppfylls, så som författningsförslaget är utformat, vad gäller sjukpensionen men däremot inte fullt ut beträffande efterlevandepensionen. Efterlevandepension kan lämnas efter den som vid dödsfallet var ledamot, efter den som uppbar sjukpension eller efter den som uppbar ålderspension. Så som förslaget är utformat kommer ett återkrav inte påverka efterlevandepensionen efter den som vid sin bortgång var ledamot eller uppbar sjukpension. Däremot kommer efterlevandepensionen efter den som vid sin bortgång uppbar ålderspension att påverkas. Det beror på att efterlevandepensionen i det fallet baseras på den utbetalda ålderspensionen(11 kap.10 och 11 §§ ersättningslagen) och det har inte lagts något förslag om att den ålderspension som efterlevandepensionen ska baseras på, ska beräknas utan avdrag för återkrav. Om inte heller efterlevandepension efter den som uppbar ålderspension ska påverkas, bör det alltså utformas ett författningsförslag i den delen.

Med hänsyn till lagens systematik, där efterlevandepensionen i ovan nämnda fall baseras på den utbetalda ålderspensionen, kommer förslaget – att återkravet ska påverka ålderspensionen men inte efterlevandepensionen – innebära att det i princip måste räknas fram två ålderspensionsbelopp; ett för ålderspens-ionen till ålderspensionären och ett för ålderspensionen som efterlevandepensionen ska baseras på, vilka sedan ska indexeras. Tidsspannet mellan beviljandet av ålderspensionenoch beviljandet av efterlevandepensionen kan vara långt. De olika ålderspensionsbeloppen kan komma behöva hållas parallellt under åren alternativt att det vid tidpunkten för beviljandet av efterlevande-pensionen görs en beräkning av en ålderspension utan påverkan av återkravet, som indexeras fram till aktuell tidpunkt. Såväl ålderspension som sjukpension och efterlevandepension efter en aktiv ledamot baseras på arvodet. När ett återkrav ska påverka underlaget för ålderspension men inte övriga pensioner kan underlagen komma skilja sig åt. Även om antalet ärenden med återkravsperioder kan antas bli få så kommer det krävas någon form av särlösningar i handläggningen, med påföljande merkostnader, när ett ärende uppstår.

Om ålderspensionen ska påverkas

Pensionsrätt tillgodoräknas enligt 9 kap. 2 § ersättningslagen en ledamot för varje månad som han eller hon har fått arvode. Av 9 kap 8 § andra stycket ersättningslagen framgår att om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader, ska ålderspensionen endast grundas på pensionsrätterna för de senaste 360 månaderna. Om ett återkrav ska påverka pensionsrätten utgår SPV från att pensionsrätt för månader med återkrav inte ska borträknas från de senaste 360 månaderna. Även en månad där pensionsrätten på grund av återkrav uppgår till 0 kronor utgör alltså en månad med pensionsrätt. För att undvika tveksamheter i denna del vore det önskvärt att detta förtydligas.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av verksjuristen Nilla Alestig.

Datum: 14 januari 2021

Vår beteckning: MD 2020/314

Er beteckning: Dnr2452-2018/19

Yttrande över remiss Betänkandet 2019 års riksdagsöversyn (2020/21:URF1), Dnr MD2020/314 (pdf, nytt fönster)

2020

Yttrande över promemorian En anpassning av riksdagens pensionssystem till en höjd pensionsålder, 2019/20:URF1


Till Riksdagsförvaltningen, Juridiska enheten

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på förslaget i promemorian.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 30 april 2020

Vår beteckning: MD 2020/94

Er beteckning: Dnr 2493-2018/19

Yttrande över promemorian En anpassning av riksdagens
pensionssystem till en höjd pensionsålder, 2019/20:URF1

Yttrande över promemorian Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter, Ds 2020:5


Till Regeringskansliet, Justitiedepartementet

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på förslaget i promemorian.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad chefsjurist i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 26 mars 2020

Vår beteckning: MD 2020/79

Er beteckning: Ju 2020/00608/L7

Yttrande över promemorian Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter, Ds 2020:5

Yttrande över förslag till nya föreskrifter om informationssäkerhet och it-säkerhet för statliga myndigheter.

 

Till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har tagit del av förslaget till de nya före-skrifterna om informationssäkerhet och it-säkerhet.

SPV tillstyrker förslaget till nya föreskrifter om informationssäkerhet.
Vad gäller förslaget om nya föreskrifter om it-säkerhet vill SPV lämna föl-jande synpunkter:

SPV välkomnar en tydligare reglering av it-säkerheten för statliga myndig-heter för att på så sätt bedriva säkerhetsarbetet på ett mer enhetligt och sam-ordnat sätt. De föreslagna föreskrifterna är bra och genomtänkta för att åstad-komma en grundläggande nivå av it-säkerhet hos statliga myndigheter, med reservation för de konkreta synpunkter som framgår av bifogad excelfil.

It-säkerhet är ett prioriterat område för SPV. Vi har anpassat våra tekniska sä-kerhetslösningar utifrån identifierade behov och krav i annan reglering (ex. sä-kerhetsskyddslagstiftning) för vår specifika verksamhet, utöver vägledningar från MSB.

SPV uppfattar några av de kravställda säkerhetsåtgärder som alltför tekniskt styrande. Detta gäller särskilt i det fall det finns andra likvärdiga riskbaserade lösningar på plats än t.ex. kryptering för att skydda säkerhetsloggar mot förändring och obehörig åtkomst vid lagring (4 kap. 14 §). En teknisk kravställning medför även i detta fall en ekonomisk ineffektivitet för myndigheten. SPV föreslår därför att föreskrifterna utformas så att myndigheterna tillåts behålla möjligheterna till att utforma tekniska lösningar utfrån en dokumenterad riskbedömning istället för att kräva vissa på förhand bestämda tekniska lösningar.

Den tekniska utvecklingen avseende säkerhetsteknik och styrning bör även beaktas och följas upp. SPV anser därför också utifrån ett utvecklingsperspektiv att föreskrifterna bör vara mer teknikneutrala och ser hellre att man ställer krav på en viss funktion än att det krävs en viss lösning. SPV föreslår därför att de tekniska kraven uttryckas som att en viss teknik bör användas.

Avslutningsvis så vill vi framföra att de kravställda åtgärder är viktiga att genomföra och det kan konstateras att de kommer att leda till ökade kostnader för teknik, kompetens och resursförstärkning för SPV:s del. Enligt förslaget ska föreskrifterna träda i kraft den 1 juli 2020. Tid kommer att behövas för att genomföra upphandlingar och inte minst för själva det tekniska genomförandet. SPV föreslår därför att MSB tillämpar en övergångsperiod eller en succe-siv införandeperiod för föreslagna föreskrifter.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksjurist Åsa Boström. I arbetet med remissvaret har även säkerhetsskyddschef Hans Brännlund och informationssäkerhetskonsult Patrik Nilsson deltagit.

Yttrande över förslag till nya föreskrifter om informationssäkerhet och it-säkerhet för statliga myndigheter.

Yttrande över förslag till nya föreskrifter om informationssäkerhet och it-säkerhet för statliga myndigheter - svarsmall.

Yttrande över remissen av Föreskrifter och allmänna råd om gallring av pappershandlingar efter skanning och tillhörande konsekvensutredning

Till riksarkivet@riksarkivet.se

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker förslaget om gallring av pappershandlingar efter skanning.

SPV anser dock att en beskrivning av förhållandet mellan denna föreskrift och andra föreskrifter som innehåller gallringsfrister för gallring av originalhand-lingar i pappersform efter skanning saknas i förslaget. Exempelvis kvitton i RA-FS 2019:1 och fakturor i RA-FS 2018:10 där gallringen av originalhand-lingen på papper får ske först 3 år efter skanningstillfället.

Vidare anser SPV att det bör tydliggöras om den här föreskriften kommer att ersätta de myndighetsspecifika föreskrifter som reglerar gallring av pappers-handlingar efter skanning idag.

Slutligen anser SPV att paragraferna 3 kap. 1 och 2 §§ verkar överflödiga då dessa beskriver det som redan står i gällande förordning och föreskrift.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksarkivarie Frida Sandgren. I arbetet med remissvaret har även verks- jurist Emil Öhlén och utredare Carolin Bengtsson deltagit.

Datum: 28 oktober 2020

Vår beteckning: MD 2020/295

Er beteckning: RA 22-2018/11457

 

Yttrande över remiss av utkast till föreskrifter och allmänna råd om gallring av pappershandlingar efter skanning

Kontroll för ökad tilltro SOU 2020:35

Till Finansdepartementet

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker utredningens förslagom att in-rätta en särskild myndighet för utbetalningskontroll. SPV tillstyrker även förslaget att inrätta ett system med transaktionskonto för statliga utbetalningar från välfärdssystemen och ser positivtpå förslaget (avsnitt 5.13) att Riksgäldskontoret får i uppdrag att göra en analys av förutsättningar för ytterligare myndigheter att anslutas till systemet. Verket har inget att invända mot utredningens övriga förslag.

Nedanstående kommentarer lämnas till angivna avsnitt i utredningen.

Avsnitt 5.4 Då är en utbetalning verkställd

Utredningen uppger att utbetalningen från och med tillfället den registreras på transaktionskontot är en fordran för den enskilde och inte längre tillgänglig för den beslutande myndigheten. Myndigheten för utbetalningskontroll kan, såvitt SPV uppfattar det, inte förhindra att utbetalningen överförs från transaktionskontot till individen även om den skulle finna en utbetalning uppenbart felaktig. Myndigheten får i stället kontakta den beslutande myndigheten och den felaktiga utbetalningen får, om den bekräftas felaktig, återkrävas av sistnämnda myndighet.Det är därmed inte är givet att pengarna rent faktiskt återbetalas.Om det visar sig, när myndigheten får en överblick över statliga utbetalningar, att sådana uppenbara situationer uppstår återkommande framstår det tillfredsställande om myndigheten kan ges möjlighet attf örhindra en sådan överföring. Huruvida det är förenligt med ett förslag om transaktionskonto, låter SPV dock vara obesvarat.

Avsnitt 9.6 Lokalisering tillräckligt nära Stockholm

Utredningen uppger att faktorer vid bedömningen av myndighetens lokalisering är bl.a. närhet till universitets- eller högskoleort, regeringens önskan om att lokalisera myndigheter utanför Stockholm samt samverkan med en rad myndigheter vars huvudkontor är förlagda till Stockholm. SPV vill i sammanhanget nämna att CSN, Bolagsverket och Försäkringskassan IT är förlagda till universitetsorten Sundsvall i Västernorrlands län, där även ytterligare myndigheter, såsom Myndigheten för digital förvaltning, samt Myndighetsnätverket är verksamt.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av verksjuristen Nilla Alestig. I arbetet med remissvaret har även kommunikatören Christina Lindh, utredarna Maria Lindström och Rigmor Forsberg-Wåhlén samt produktspecialisten Susanne Nauclér deltagit.

Datum: 29 oktober 2020

Vår beteckning: MD 2020/241

Er beteckning: Fi2020/02668/BATOT

Yttrande över remiss Betänkandet Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Yttrande över betänkandet Långtidsutredningen, SOU 2019:65

Till fi.remissvar@regeringskansliet.se

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har inga synpunkter på innehållet i betän-kandet.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 25 maj 2020

Vår beteckning: MD 2020/100

Er beteckning: Fi2020/00/00727/E4

SPV:s svar på remiss, SOU 2019:65 - Långtidsutredningen 2019, Huvudbetänkande

Yttrande över förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa försäkringsföreningar som har undantag

Till finansinspektionen@fi.se

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har inga synpunkter på förslaget. Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 14 augusti 2020

Vår beteckning: MD 2020/228

Er beteckning: FI Dnr 19-28256

Yttrande över förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa försäkringsföreningar med undantag

Yttrande över förslag till ändringar i föreskrifterna om värdepappersfonder och om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Till finansinspektionen@fi.se

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har inga synpunkter på förslaget. Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 14 augusti 2020

Vår beteckning: MD 2020/227

Er beteckning: FI Dnr 20-4957

Yttrande över ändringar i Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonden och om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Yttrande över promemorian Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor

Till fi.remissvar@regeringskansliet.se

Statens tjänstepensionsverk (SPV) utför pensionsadministration åt tjänstepens-ionskassor. I denna egenskap tillstyrker SPV förslaget, även om SPV inte berörs direkt av anpassningen.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 14 augusti 2020

Vår beteckning: MD 2020/248

Er beteckning: Fi2020/03009/FPM

Yttrander över promemorian Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor

Yttrande över Promemorian: En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag

Till Finansdepartementet, Finansmarknadsavdelningen

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på förslagen i promemorian.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 10 juni 2020

Vår beteckning: MD 2020/178

Er beteckning: Fi2020/01995/FPM

Yttrande över promemorian En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag

Yttrande över Ds 2020:7 Inkomstpensionstillägg

Yttrande över förslag till Principer vid tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande

Yttrande över finansdepartementets promemoria, Sekretess för uppgifter om statliga tjänstepensionsförmåner

Yttrande över remiss om förslag till ändringar i föreskrifterna om pensionsstiftelser och ändringar i försäkringsrörelseföreskrifterna

Yttrande över tillägg till remiss om förslag till ändringar i regler om försäkringstekniska grunder

Yttrande över FI Dnr 17-21914, tillägg till remiss med förslag till ändringar i regler om försäkringstekniska grunder

Till finansinspektionen@fi.se.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) lämnar följande svar på tilläggsremissen utifrån vårt uppdrag att ansvara för den statliga tjänstepensioneringen samt att på uppdrag utföra tjänster kopplade till tjänstepension med anknytning

till statlig verksamhet.

Förslag avseende ändrade antaganden om dödlighet i FFFS 2007:24 (tryggandegrunderna)

SPV avstyrker den föreslagna uppsättningen av dödlighetsparametrar.

Övriga förslag i den ursprungliga remissen

SPV:s övriga synpunkter på den ursprungliga remissen kvarstår oförändrade.

Kommentar till den föreslagna uppsättningen av dödlighetsparametrar

SPV anser att det är viktigt att tryggandegrunderna speglar en utveckling av den framtida dödligheten som för närvarande förväntas, exempelvis av SCB[1].

För närvarande förväntar sig SCB att den framtida dödligheten normalt ska vara lägre för yngre generationer än för äldre och lägre för kvinnor än för män.

De föreslagna antagandena uppfyller inte tillräckligt väl förväntningen om lägre dödlighet för yngre generationer varför vi inte anser att de nuvarande antagandena ska ersättas av de som nu föreslås.

Figur 1 och figur 2 visar de föreslagna tryggandegrundernas dödlighets-intensiteter för kvinna respektive man för samtliga generationer.

Figur 1.png

Figur 1: Föreslagen dödlighet för kvinna i tryggandegrunderna. Bilden skapad av SPV.

 

Figur 2.png

Figur 2: Föreslagen dödlighet för man i tryggandegrunderna. Bilden skapad av SPV.

Av figur 2 framgår att de föreslagna dödlighetsintensiteterna för män födda 1970 eller senare tydligt avviker från tidigare generationer för högre åldrar. Följden blir att den förväntade, återstående livslängden för de yngsta generationerna för man blir klart lägre i högre åldrar än för 1960-generationen.

Den förväntade, återstående livslängden för olika åldrar och kön visas i tabell 1 och 2.

Förväntad, återstående livslängd

Tabell förväntad livslängd.png

Tabell 1 och 2: Förväntad återstående livslängd för kvinna respektive man i de föreslagna tryggandegrunderna.   Tabellerna är beräknade och skapade av SPV.

I de föreslagna antagandena om dödlighet förväntas den återstående livslängden för såväl man som kvinna minska efter generation 1960

för de som uppnått 85 års ålder (skuggade områden). Trenden är mest tydlig för man.

Enligt SCB var medellivslängden i Sverige 2018 drygt 84 år för kvinnor och nästan 81 år för män. Fram till år 2070 beräknas den öka till drygt 89 år för kvinnor och drygt 87 år för män[2]. Vi tycker därför att trenden för de föreslagna antagandena är problematisk i åldrar från och med den medellivslängd som SCB idag beräknat och utifrån nuvarande förväntningar om framtiden.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av chefaktuarien Per-Ola Carlén. Närvarande vid beslutet var även chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 25 mars 2020

Vår beteckning: MD 2020/130

Er beteckning: FI Dnr 17-21914


[1] Sveriges framtida befolkning 2019–2070, BE 18 SM 1901.

[2] Sveriges framtida befolkning 2019–2070, BE 18 SM 1901, sidan 1.

Yttrande över förslag till ändringar i regler om försäkringsrörelse och om försäkringstekniska grunder (pdf, nytt fönster)

Yttrande äver betänkandet Ett bättre premiepensionssystem, SOU 2019:44

 Till s.remissvar@regeringskansliet.se

Statens tjänstepensionsverk tillstyrker förslagen i betänkandet.

SPV vill också instämma i betänkandets åsikt att pensionssystemet som helhet ofta är svårt för enskilda att förstå och hålla sig informerad om. Pensionssystemet består av flera olika delar och många aktörer samt desutom har regelverket ändrats ett antal gånger. Samtidigt framgår det av SPV:s kundkontakter att frågor som rör den samlade pensionen är av stor betydelse för enskildas beslut rörande sitt arbetsliv och sin pensionering.

Av denna anledning anser SPV att samtliga aktörer inom pensionssystemet ska ges tydliga uppdrag att samverka för att ge enskilda en helhetsbild av pensionen.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 14 februari 2020

Vår beteckning: MD 2019/401

Er beteckning: S2019/04594/SF

Yttrande över betänkandet Ett bättre premiepensionssystem (pdf, nytt fönster)

Yttrande över promemorian Vissa frågor om försäkring och pension (pdf, nytt fönster)

2019

Yttrande över remiss om utkast till vägledning om gallring efter skanning

Skickat till: riksarkivet@riksarkivet.se

Hej!SPV har inga synpunkter på den föreslagna vägledningen.

Detta yttrande har beslutats av Frida Sandgren, verksarkivarie SPV.

Datum: 6 nov 2019

Vår beteckning: Dnr 29-2018/4422

Yttrande över remiss om utkast till vägledning om gallring efter skanning (pdf, nytt fönster)

Yttrande över förslag till nya regler om avgifter för återköp och överföring av livförsäkring (pdf, nytt fönster)Yttrande över förslag till föreskrift om tillgänglighet till digital offentlig service (pdf, nytt fönster)Yttrande över förslag om förbättrat grundskydd för pensionärer (pdf, nytt fönster)

Yttrande över promemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (pdf, nytt fönster)

Avgångsvillkor och karens för riksrevisorer 2018/19:URF2

 

Till Riksdagsförvaltningen, Juridiska enheten

Statens tjänstepensionsverk (SPV) beslutar om och betalar ut förmåner bl.a. till statsråd i enlighet med förordning (2016:1022) om inkomstgaranti, tjäns-tepension och vissa försäkringsförmåner för statsråd, och till myndighetsche-fer i enlighet med förordning (2016:411) om tjänstepension, inkomstgaranti och avgångsvederlag till myndighetschefer (chefsförmånsförordningen), samt motsvarande äldre förordningar. SPV handlägger även motsvarande förmåner till riksrevisorer. Av Riksdagsstyrelsens föreskrift[1] framgår att chefsförmåns-förordningen eller motsvarande äldre förordningar tillämpas för riksrevisorer, såvitt annat inte följer av beslut av Nämnden för lön till riksdagens ombuds-män och riksrevisorerna.

Med anledning av rubricerat betänkande vill SPV framföra följande syn-punkter.

Riksrevisorernas avgångsförmåner

Begreppet avgångsersättning

Det föreslås i betänkandet att begreppet avgångsersättning i lagen med in-struktion för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorer, ersätts med begreppet avgångsförmåner. Utifrån vad som anges i betänkandet uppfattar SPV att avgångsersättning inte inbegriper någon typ av förmån utö-ver de förmåner som myndighetschefer kan ha rätt till enligt chefsförmåns-förordningen. Vid sådana förhållanden framstår det lämpligt att ändra be-greppet på sätt som utredningen föreslår, för att undanröja tvivel om begrep-pets innebörd. I sammanhanget kan konstateras att statsråd, utanför ovan nämnda statsrådsförordning, kan ha rätt till just avgångsersättning.

Inkomstgaranti

Av betänkandet framgår att nämnden även i fortsättningen bör besluta att en riksrevisor ska ha rätt till inkomstgaranti efter fullgjord förordnandetid, oav-sett riksrevisorns ålder när uppdraget är avslutat.[2] För myndighetschefer gäller enligt chefsförmånsförordningen ett ålderskrav om minst 61 år för rätt till inkomstgaranti. Syftet med inkomstgarantin enligt chefsförmånsförordningen är att skapa ekonomiskt trygghet för den arbetstagare som befinner sig nära  pensions­åldern och som vid anställningens utgång står utan en ny anställning. Verkets utbetalning av inkomstgaranti redovisas som en pension.[3] Även om de skäl utredningen lägger fram motiverar särskilda villkor för riksrevisorer, kan avsaknaden av villkor om en nedre åldersgräns riskera uppfattas gå emot inkomstgarantins syfte, så som förmånen är utformad i chefsförmånsförordningen. Det kan dock antas att det ligger i sakens natur att en riksrevisor uppnått viss ålder för att komma ifråga för uppdraget.

Tillämplig förordning samt beslut om förmån

Bestämmelserna i chefsförmånsförordningen eller äldre förordningar tilläm-pas enligt föreskrift för riksrevisorer, såvitt annat inte följer av beslut av Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. Av betän-kandet framgår att nämnden har ansett att villkoren från en tidigare chefsan-ställning även fortsättningsvis ska gälla under tiden som riksrevisor. SPV:s erfarenhet är att nämnden i samband med att uppdraget påbörjas fastställer vilka villkor som ska gälla under tiden som riksrevisor och i samband med avgång beslutar om rätten till inkomstgaranti eller avgångsvederlag. I sam-manhanget är det av vikt att det tydligt framgår för SPV vilka bestämmelser som ska tillämpas samt eventuella undantag från dessa. SPV har i annat fall inte anledning att göra avsteg från bestämmelser motsvarande dem som till-lämpas för en myndighetschef.

Pensionsförmåner

Utredningen har haft i uppdrag att utreda rätten till pensionsförmåner och lämna de förslag som befinns möjliga och relevanta. Skälen till detta framstår vara att det tidigare konstaterats att frågan om rätten till pensionsförmåner kan vålla komplikationer i praktiken. Vilka komplikationer i praktiken som avses framkommer emellertid inte. SPV har därmed inte anledning att göra en annan bedömning än den utredningen gör, nämligen att det inte finns skäl att införa särbestämmelser för riksrevisorernas pensionsförmåner. 

Karens för riksrevisorer

SPV har inga synpunkter att lämna vad gäller förslagen om införande av ka-rens för riksrevisorer.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla. Föredragande var verkjuristen Nilla Alestig.

Datum: 12 september 2019

Vår beteckning: MD 2019/223

Er beteckning: Dnr 33-2018/19



[1] Framgår i Riksdagsförvaltningens föreskrifter RFS2016:8
[2] För en eventuell ställföreträdande riksrevisor föreslås dock att rätt till inkomstgaranti ges vid motsvarande förutsättningar som en myndighetschef.
[3] Den blir därmed inte pensionsgrundande för den allmänna pensionen, i motsats till vad som anges i betänkandet.

 

Yttrande över avgångsvillkor och karens för riksrevisorer (pdf, nytt fönster)

 

Yttrande över nya föreskrifter och allmänna råd om tjänstepensionsverksamhet, (pdf, nytt fönster)

Yttrande över föreskrifter (MSBFS 20162) om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter, (pdf, nytt fönster)

Yttrande över ändringar i föreskrifter och allmänna råd (ESV 2019-00909, (pdf, nytt fönster)

Yttrande över remiss av nya föreskrifter om pensionsstiftelser och ändringar i informationsföreskrifterna), (pdf, nytt fönster)

Yttrande över ändringar i Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder och förvaltare av alternativa investeringsfonder, (pdf, nytt fönster)

2018

 

Yttrande över rapporten 'En styrd och kontrollerad informationsdelning' från Min Pension , MD2018 / 312

SPY har tagit del av rapporten 'En styrd och kontrollerad informationsdelning' och vill lämna följande yttrande.
SPY är positiv till att Min Pension utvecklar möjligheter till säker informationsdelning avseende pensionsinformation. SPY är dock kritisk till att den ska styras och kontrolleras av Min Pension på det sätt som föreslås.
Min Pension har, såsom konstateras i rapporten, en central och unik ställning med ett uttalat uppdrag att förse pensionssparare med samlad pensionsinformation. Man skulle kunna uttrycka det som att Min Pension har något som närmast liknar ett monopol på denna tjänst. Vidare kan konstateras att staten är hälftenägare av Min Pension och att Pensionsportalen har en nära koppling till Pensionsmyndigheten då den utgör en viktig del i myndighetens informations- och konsumentuppdrag. Den personuppgiftsbehandling som sker hos Min Pension utförs också med hänvisning till ändamålet allmänt intresse.
Mot dem1a bakgrund är det enligt SPV:s mening inte oproblematiskt att begränsa individernas nyttjande av sina personuppgifter på det sätt som faktiskt görs ge11om användarvillkoren för Pensionsportalen. Den föreslagna lösningen för informationsdelning med stark styrning och kontroll av Min Pension minskar inte effekterna av denna begränsning, utan riskerar tvärtom att förstärka intrycket för den enskilde att rätten att nyttja uppgifterna utifrån egna önskemål och behov är kraftigt begränsad.
SPY skulle därför hellre se ett förslag som innebär att den enskilde ges större möjligheter att använda sin pensionsinformation på det sätt som han eller hon önskar utan att riskera avstängning från tjänsten. En del i detta kan vara att erbjuda en säker kanal för informationsdelning som är enkel att använda som inte begränsas till viss information eller vissa mottagare.
Om befintliga användarvillkor står fast och förslaget enligt rapporten genomförs så ställer sig SPY tveksam till att kompromisslösningen med bruttoinformation kommer lösa problemet med en okontrollerad informationsdelning. Behovet kommer troligen fortfarande från tredje part vara att ta del av mer detaljerad information.
När det gäller framtida tänkt komplettering av information i pensionsportalen ser vi möjlig GDPR-problematik kring det man kallar "Riskinformation" i det fall detta skulle kunna ses som uppgift gällande hälsa vilket då är en känslig personuppgift. Intresse från tredje part är ett tvivelaktigt skäl för utlämnande av sådan information.
Även tänkt framtida behov av att visa arbetsgivare i pensionsportalen kan komma att innebära svårigheter p g a informationssäkerhetskrav inom förvaltningen. Man skulle kunna tänka sig att istället för arbetsgivare ange avtalsområde, t.ex. PA16, ITP m fl. eller på en högre nivå, "STATEN" eller
"PRIY A T", om syftet är att förstå var individen kan förvänta sig att ett intjänande/sparande finns.
För att kunna ge en god kundservice ser SPY sig naturligt som en part som kunden kan välja att dela sin information med. Därför är föreslagen lösning bra som ett första steg.
I steg 2 önskar SPY som neutral statlig part, att kunden kan dela ytterligare uppgifter. Det skulle ge SPY bättre förutsättningar att ge en bra kundservice utifrån det behov som finns hos de statliga kunderna runt frågor kring Min Pension.


Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör Maria Humla med Charlotte Barta som föredragande. 

Datum: 20 december 2018

Vår beteckning: MD2018 / 312

Er beteckning: xxxx

Yttrande över Fi2018/ 02661/FPM En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Till Regeringskansliet, Finansdepartementet

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag inga synpunkter på utredningens förslag.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 12 oktober 2018

Vår beteckning: MD 2019/223

Er beteckning: Dnr 33-2018/19

Yttrande över SOU 2017:114, Reboot - omstart för den digitala förvaltningen (pdf, nytt fönster)

2017

Tyck till om sidans innehåll

Fick du reda på det du ville veta eller fattades något? Var texten svår att förstå? Berätta för oss vad du tycker om innehållet på denna sida. Om du har frågor om din tjänstepension – kontakta vår kundservice på kundservice@spv.se eller 020-51 50 40.

Så här behandlar vi dina personuppgifter.

XS SM MD LG XL