Så räknar vi ut din förmånsbestämda ålderspension

Den förmånsbestämda ålderspensionen räknar vi fram utifrån tre faktorer. Här hjälper vi dig förstå hur det hänger ihop.

Tre faktorer som bestämmer storleken på din pension

När vi räknar ut din förmånsbestämda ålderspension är det tre faktorer vi tar hänsyn till:

  • pensionsunderlag (din lön de fem senaste åren – vanligen fram till året innan du fyller 65 år)
  • antal månader du arbetat
  • vilket år du är född.

Din utbetalda förmånsbestämda pension värdesäkras varje år med prisbasbeloppets förändring.

Ditt pensionsunderlag (lön) påverkar hur mycket du får

För att räkna ut vad du får i förmånsbestämd ålderspension använder vi ditt så kallade pensionsunderlag som vi multiplicerar med en procentsats beroende på när du är född. Om du har ett pensionsunderlag som är under 7,5 inkomstbasbelopp (557 250 kronor) får du en viss procentsats i förmånsbestämd ålderspension. På lön som är över 7,5 inkomstbasbelopp får du en annan procentsats.

Hur länge du har arbetat i staten påverkar hur mycket du får

Har du mindre statlig tjänstetid än 30 år, delar vi det antal månader du jobbat med 360 månader (som motsvarar 30 år).

Vilket år du är född påverkar hur mycket du får

Ju senare du är född desto mindre procentsats använder vi för att räkna ut din förmånsbestämda ålderspension. I tabellen kan du hitta just din procentsats.

Procentsats beroende på när du är född
Födelseår Förmånsbestämd ålderspension i procent av den del av ditt pensionsunderlag som är under 7,5 inkomstbasbelopp Förmånsbestämd ålderspension i procent av den del av ditt pensionsunderlag som är mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp Förmånsbestämd ålderspension i procent av den del av ditt pensionsunderlag som är mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp
1943 9,5 % 64,85 % 32,40 %
1944 9,3 % 64,70 % 32,30 %
1945 9,1 % 64,55 % 32,20 %
1946 8,9 % 64,40 % 32,10 %
1947 8,7 % 64,25 % 32,00 %
1948 8,4 % 64,10 % 31,90 %
1949 8,2 % 63,95 % 31,80 %
1950 7,9 % 63,80 % 31,70 %
1951 7,7 % 63,65 % 31,60 %
1952 7,4 % 63,50 % 31,50 %
1953 7,2 % 63,35 % 31,40 %
1954 6,9 % 63,20 % 31,30 %
1955 6,6 % 63,05 % 31,20 %
1956 6,3 % 62,90 % 31,10 %
1957 6,0 % 62,75 % 31,00 %
1958 5,7 % 62,60 % 30,90 %
1959 5,4 % 62,45 % 30,80 %
1960 5,1 % 62,30 % 30,70 %
1961 4,7 % 62,15 % 30,60 %
1962 4,3 % 62,00 % 30,50 %
1963 3,9 % 61,85 % 30,40 %
1964 3,6 % 61,70 % 30,30 %
1965 3,2 % 61,50 % 30,20 %
1966 2,9 % 61,30 % 30,10 %
1967 2,5 % 61,10 % 30,00 %
1968 2,1 % 60,90 % 30,00 %
1969 1,7 % 60,70 % 30,00 %
1970 1,3 % 60,50 % 30,00 %
1971 0,9 % 60,30 % 30,00 %
1972 0,5 % 60,10 % 30,00 %
1973 eller senare 0,0 % 60,00 % 30,00 %

Om du går i pension och väntar med att ta ut din förmånsbestämda ålderspension

Om du går i pension efter att du fyllt 61 år och väntar med att ta ut din förmånsbestämda ålderspension tills du fyller 65 år räknar vi ut beloppet på samma sätt som om du hade tagit ut pengar när du gick i pension. Beloppet värdesäkras varje år fram till du fyller 65 år med förändringen av prisbasbeloppet.

Exempel 1 – pensionunderlag under 7,5 inkomstbasbelopp

Lars är född i september 1958 och tänker gå i pension när han fyller 65 år. Den 1 september 2023 pensionerar han sig. Lars har haft en snittlön de fem sista åren på 31 500 kronor per månad. Det ger ett pensionsunderlag på 378 000 kronor. Lars har arbetat mer än 30 år i staten. Eftersom Lars är född 1958 får han 5,7 procent av pensionsunderlaget i förmånsbestämd ålderspension.

378 000 x 0,057 = 21 546 kronor per år
21 546 x (52 500/48 300) = 23 420 (värdesäkring med prisbasbeloppet mellan 2023/2022)
23 420 x 1,0 = 23 420 (beräkning av tjänstetidsfaktorn som i Lars fall blir 1)
23 420/12 = 1 952 kronor per månad

Lars får 1 95 kronor i månaden i förmånsbestämd ålderspension.

Exempel 2 – pensionsunderlag över 7,5 inkomstbasbelopp

Louise är född i november 1958 och tänker gå i pension när hon fyller 65 år. Den 1 november 2023 pensionerar hon sig. Louise har haft en snittlön de fem sista åren på 46 000 kronor per månad. Detta ger ett pensionsunderlag på 552 000 kronor. Louise har arbetat mer än 30 år i staten. Eftersom Louise är född 1958 får hon 5,7 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 62,60 procent på lön som är över 7,5 inkomstbasbelopp i förmånsbestämd ålderspension.

Först måste vi fastställa hur stor del av pensionsunderlaget som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp. Eftersom Louise fyller 65 år under 2023 använder vi inkomstbasbeloppet för 2022, det vill säga året innan hon går i pension. Inkomstbasbeloppet för år 2022 var 71 000 kronor. Genom att multiplicera 71 000 med 7,5 får vi fram 532 500. När vi drar bort den summan från Louises pensionsunderlag får vi fram att Louise har ett pensionsunderlag på 19 500 kronor som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp (552 000 - 532 500 = 19 500).

532 500 x 0,057 = 30 353 kronor per år upp till 7,5 inkomstbasbelopp
19 500 x 0,626 = 12 207 kronor per år över 7,5 inkomstbasbelopp
30 353 + 12 207  = 42 560 kronor per år totalt

42 560 x (52 500/48 300) = 46 261 (värdesäkring med prisbasbeloppet mellan 2023/2022)
46 261 x 1,0 = 46 261 (beräkning av tjänstetidsfaktorn som i Louises fall blir 1)
46 261 /12 = 3 855 kronor per månad

Louise får 3 855 kronor i månaden i förmånsbestämd ålderspension.

Exempel 3 – Gå i pension vid 68 år

José är född i februari 1955 och har arbetat i staten i över 30 år. Han har valt att arbeta fram till 68 år och en månad. Den 1 mars 2023 pensionerar han sig. Josés pensionsunderlag beräknas på de fem årslöner han hade innan han fyllde 65 år, det vill säga åren 2015-2019. Josés pensionsunderlag är 360 000 kronor. Eftersom José är född 1955 får han 6,6 procent av pensionsunderlaget i förmånsbestämd ålderspension.

360 000 x 0,066 = 23 760 kronor per år
23 760 x 1,0172 (47 300/46 500) = 24 169 (värdesäkring med prisbasbeloppet mellan 2020/2019)
24 169 x 1,0 = 24 169 (beräkning av tjänstetidsfaktorn som i Josés fall blir 1)
24 169/12 = 2 014 kronor per månad vid 65 år.

Månadsbeloppet på 2 014 kronor räknas sedan upp försäkringstekniskt vilket innebär att vi tar hänsyn till justeringarna av prisbasbeloppet från 2020 till 2023, dödlighetsantaganden, ränteläget med mera. Eftersom José har valt att vänta med att gå i pension till 68 års ålder får han 2 545 kronor per månad.

José får 2 545 kronor i månaden i förmånsbestämd ålderspension.

Mer om pensionsunderlag och tjänstetid

De allra flesta statligt anställda har pensionsålder 65 år. Det innebär att inbetalningarna till din förmånsbestämda ålderspension sker till månaden innan du fyller 65 år och tjänstetiden räknas tills månaden innan du fyller 65 år. Du kan vanligen börja räkna tjänstetiden från att du fyllde 28 år. 

Pensionsunderlag
Förenklat är medelvärdet av de pensionsgrundande löner du har haft de fem sista åren något som kallas för pensionsunderlag. Det innebär till exempel att om du går i pension 2023 grundar sig pensionsunderlaget på årslönerna 2018-2022. I den pensionsgrundande lönen ingår inte eventuell övertidsersättning som har betalats ut i lön.

Tjänstetid
Den tid som du har arbetat statligt är din pensionsgrundande tjänstetid. Som mest kan du räkna med statlig tjänstetid på 30 år (360 månader). Om du har mindre än 30 år i tjänstetid minskas den förmånsbestämda ålderspensionen i motsvarande grad. Det innebär att din förmånsbestämda ålderspension minskar med 1/360-del för varje månad som saknas. Har du till exempel 180 månaders tjänstetid innebär det att du får hälften av den förmånsbestämda ålderspensionen.

Samordning av tjänstetid
Under vissa förutsättningar kan du även räkna med tjänstetid från andra tjänstepensionsavtal, exempelvis tid du arbetat privat, i kommunalt eller inom landsting eller region. Om du får räkna med tjänstetid från andra tjänstepensionsavtal betyder det också att vi samordnar pensionen när du tar ut din förmånsbestämda ålderspension. Då minskar vi beloppet på den statliga förmånsbestämda ålderspensionen motsvarande med din utbetalning av förmånsbestämd pension från andra tjänstepensionsavtal.

Se vilket belopp du har tjänat in

Logga in på Mina sidor för att se vilket belopp du har tjänat in i förmånsbestämd ålderspension.

Om du inte ser din förmånsbestämda del, beror det på att den visas först när din genomsnittslön för de fem föregående åren, det så kallade pensionsunderlaget, är över gränsen 7,5 inkomstbasbelopp. Har du inte arbetat statligt i fem år  visas den när genomsnittslönen för det år du jobbat statligt är över 7,5 inkomstbasbelopp.

Logga in på Mina sidor

Tyck till om sidans innehåll

Fick du reda på det du ville veta eller fattades något? Var texten svår att förstå? Berätta för oss vad du tycker om innehållet på denna sida. Om du har frågor om din tjänstepension – kontakta vår kundservice på kundservice@spv.se eller 020-51 50 40.

Så här behandlar vi dina personuppgifter.

XS SM MD LG XL