Så räknar vi ut din förmånsbestämda ålderspension

Vi räknar ut din förmånsbestämda ålderspension utifrån ditt födelseår, din lön och hur länge du varit anställd i staten.

Vi använder ditt pensionsunderlag för att räkna ut vilket belopp du får

För att räkna ut vad du får i förmånsbestämd ålderspension använder vi ditt så kallade pensionsunderlag som vi multiplicerar med en procentsats beroende på när du är född. Om du har ett pensionsunderlag som är under 7,5 inkomstbasbelopp (483 000 kronor) får du en viss procentsats i förmånsbestämd ålderspension. På lön som är över 7,5 inkomstbasbelopp får du en annan procentsats.

Hur länge du har arbetat i staten påverkar beloppet

Har du mindre statlig tjänstetid än 30 år dividerar vi summan med den faktorn. Månadsbeloppet ska sedan värdesäkras med prisbasbeloppets förändring mellan utbetalningsåret och året före. Därefter värdesäkras den förmånsbestämda ålderspensionen med prisbasbeloppets förändring vid varje årsskifte.

Om du går i pension och väntar med att ta ut din förmånsbestämda ålderspension

Om du går i pension efter att du fyllt 61 år och väntar med att ta ut din förmånsbestämda ålderspension tills du fyller 65 år räknar vi ut beloppet på samma sätt som om du hade tagit ut pengar när du gick i pension. Beloppet värdesäkras varje år fram till du fyller 65 år med förändringen av prisbasbeloppet.

Exempel 1 – pensionunderlag under 7,5 inkomstbasbelopp

Lars är född i september 1955 och tänker gå i pension när han fyller 65 år. Den 1 september 2020 pensionerar han sig. Lars har haft en snittlön de fem sista åren på 31 500 kronor per månad. Detta ger ett pensionsunderlag på 378 000 kronor. Lars har arbetat mer än 30 år i staten. Eftersom Lars är född 1955 får han 6,6 procent av pensionsunderlaget i förmånsbestämd ålderspension.

378 000 x 0,066 = 24 948 kronor per år
24 948 x (47 300/46 500) = 25 377 (värdesäkring med prisbasbeloppet mellan 2020/2019)
25 377 x 1,0000 = 25 377 (beräkning av tjänstetidsfaktorn som i Lars fall blir 1)
25 377/12 = 2 115 kronor per månad

Lars får 2 115 kronor i månaden i förmånsbestämd ålderspension.

Exempel 2 – pensionsunderlag över 7,5 inkomstbasbelopp

Louise är född i november 1955 och tänker gå i pension när hon fyller 65 år. Den 1 november 2020 pensionerar hon sig. Louise har haft en snittlön de fem sista åren på 45 000 kronor per månad. Detta ger ett pensionsunderlag på 540 000 kronor. Louise har arbetat mer än 30 år i staten. Eftersom Louise är född 1955 får hon 6,6 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 63,05 procent på lön som är över 7,5 inkomstbasbelopp i förmånsbestämd ålderspension.

Först måste vi fastställa hur stor del av pensionsunderlaget som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp. Eftersom Louise fyller 65 år under 2020 använder vi inkomstbasbeloppet för 2019, det vill säga året innan hon går i pension. Inkomstbasbeloppet för år 2019 var 64 400 kronor. Genom att multiplicera 64 400 med 7,5 får vi fram 483 000. När vi drar bort den summan från Louises pensionsunderlag får vi fram att Louise har ett pensionsunderlag på 57 000 kronor som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp (540 000 - 483 000 = 57 000).

483 000 x 0,066 = 31 878 kronor per år upp till 7,5 inkomstbasbelopp
57 000 x 0,6305 = 35 939 kronor per år över 7,5 inkomstbasbelopp
31 878 + 35 939 = 67 817 kronor per år totalt

67 817 x (47 300/46 500) = 68 983 (värdesäkring med prisbasbeloppet mellan 2019/2018)
68 983 x 1,0000 = 68 983 (beräkning av tjänstetidsfaktorn som i Louises fall blir 1)
68 983/12 = 5 749 kronor per månad

Louise får 5 749 kronor i månaden i förmånsbestämd ålderspension.

Exempel 3 – Gå i pension vid 67 år

José är född i februari 1953 och har arbetat i staten i över 30 år. Han har valt att arbeta fram till 67 år och en månad. Den 1 mars 2020 pensionerar han sig. Josés pensionsunderlag beräknas på de fem årslöner han hade innan han fyllde 65 år, det vill säga åren 2013-2017. Josés pensionsunderlag är 320 000 kronor. Eftersom José är född 1953 får han 7,2 procent av pensionsunderlaget i förmånsbestämd ålderspension.

320 000 x 0,072 = 23 040 kronor per år
23 040 x (45 500/44 800) = 23 400 (värdesäkring med prisbasbeloppet mellan 2017/2016)
23 400 x 1,0000 = 23 400 (beräkning av tjänstetidsfaktorn som i Josés fall blir 1)
23 400/121 950 kronor per månad vid 65 år.

Månadsbeloppet på 1 950 kronor räknas sedan upp försäkringstekniskt vilket innebär att vi tar hänsyn till dödlighetsantaganden, ränteläget med mera. Eftersom José har valt att vänta med att gå i pension till 67 års ålder får han 2 233 kronor per månad.

José får 2 233 kronor i månaden i förmånsbestämd ålderspension.

Mer om pensionsunderlag och tjänstetid

Medelvärdet av de pensionsgrundande löner du har haft de fem sista åren blir till något som kallas för pensionsunderlag. Det innebär till exempel att om du går i pension 2020 grundar sig pensionsunderlaget på årslönerna 2015-2019. I den pensionsgrundande lönen ingår inte eventuell övertidsersättning som har betalats ut i lön.

Den tid som du har arbetat statligt är din pensionsgrundande tjänstetid. I den tjänstetiden får du under vissa förutsättningar även räkna med tjänstetid från andra tjänstepensionsavtal, exempelvis tid du arbetat privat, i kommunen eller inom landstinget. För att få full förmånsbestämd ålderspension behöver du en tjänstetid på 30 år (360 månader). Om du har mindre än 30 år i tjänstetid minskas den förmånsbestämda ålderspensionen i motsvarande grad. Det innebär att din förmånsbestämda ålderspension minskar med 1/360-del för varje månad som saknas. Har du till exempel 180 månaders tjänstetid innebär det att du får hälften av den förmånsbestämda ålderspensionen.

Procentsats i förmånsbestämd ålderspension beroende på när du är född
Födelseår Förmånsbestämd ålderspension i procent av den del av ditt pensionsunderlag som är under 7,5 inkomstbasbelopp Förmånsbestämd ålderspension i procent av den del av ditt pensionsunderlag som är mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp Förmånsbestämd ålderspension i procent av den del av ditt pensionsunderlag som är mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp
1943 9,5 % 64,85 % 32,40 %
1944 9,3 % 64,70 % 32,30 %
1945 9,1 % 64,55 % 32,20 %
1946 8,9 % 64,40 % 32,10 %
1947 8,7 % 64,25 % 32,00 %
1948 8,4 % 64,10 % 31,90 %
1949 8,2 % 63,95 % 31,80 %
1950 7,9 % 63,80 % 31,70 %
1951 7,7 % 63,65 % 31,60 %
1952 7,4 % 63,50 % 31,50 %
1953 7,2 % 63,35 % 31,40 %
1954 6,9 % 63,20 % 31,30 %
1955 6,6 % 63,05 % 31,20 %
1956 6,3 % 62,90 % 31,10 %
1957 6,0 % 62,75 % 31,00 %
1958 5,7 % 62,60 % 30,90 %
1959 5,4 % 62,45 % 30,80 %
1960 5,1 % 62,30 % 30,70 %
1961 4,7 % 62,15 % 30,60 %
1962 4,3 % 62,00 % 30,50 %
1963 3,9 % 61,85 % 30,40 %
1964 3,6 % 61,70 % 30,30 %
1965 3,2 % 61,50 % 30,20 %
1966 2,9 % 61,30 % 30,10 %
1967 2,5 % 61,10 % 30,00 %
1968 2,1 % 60,90 % 30,00 %
1969 1,7 % 60,70 % 30,00 %
1970 1,3 % 60,50 % 30,00 %
1971 0,9 % 60,30 % 30,00 %
1972 0,5 % 60,10 % 30,00 %
1973 eller senare 0,0 % 60,00 % 30,00 %

Se vilket belopp du har tjänat in

Logga in på Dina pensionssidor för att se vilket belopp du har tjänat in i förmånsbestämd ålderspension.

Logga in på Dina pensionssidor

Tyck till om sidans innehåll

Fick du reda på det du ville veta eller fattades något? Var texten svår att förstå? Berätta för oss vad du tycker om innehållet på denna sida. Om du har frågor om din tjänstepension – kontakta vår kundservice på kundservice@spv.se eller 020-51 50 40.