Här presenterar vi information om pensionsskuld.

Arbetsgivarens pensionsåtagande

Storleken på förmånsbestämda tjänstepensionsförmåner regleras i kollektivavtal. Det innebär att arbetsgivaren svarar för att den anställde ska få en viss förmån när han eller hon går i pension. Kollektivavtalen innehåller oftast även skydd vid exempelvis sjukdom och skydd för efterlevande om den anställde skulle avlida.

Arbetsgivaren kan välja att försäkra åtagandet att betala ut en viss förmån och betalar då premier till ett försäkringsbolag eller en försäkringsförening. Ett annat sätt är att arbetsgivaren själv betalar de utgående förmånerna, vilket innebär att pensionsåtagandet skuldförs i balansräkningen.

Beräkning av pensionsskuld

När det gäller ålderspension tjänar den anställde löpande in delar av sin slutliga pensionsrätt så länge han/hon kvarstår i sin anställning. Det är denna intjänade pensionsrätt som sedan omvandlas till en pensionsskuld.

Förhållandet mellan pensionsskuld och intjänad pensionsrätt är att pensionsskulden är det aktuella penningvärde (nuvärde) som krävs för att betala ut den intjänade pensionsrätten varje månad från och med att personen uppnår pensionsåldern och, förutsatt att pensionen är livsvarig, så länge han/hon lever. För att beräkna detta nuvärde görs försäkringstekniska antaganden om ränta, dödlighet och omkostnader.

Försäkringstekniska antaganden

Antagande om ränta görs eftersom det värde som motsvarar den bokförda pensionsskulden kvarstår i verksamheten och genererar en avkastning fram till dess att förmånen faktiskt betalas ut. Pensionsskulden beräknas därför genom att de förväntade utbetalningarna diskonteras med hänsyn till en ränta som tillgångarna kan antas generera.

Ålderspensioner är oftast livsvariga och därför måste hänsyn tas till sannolik livslängd (dödlighet) när pensionsskulden beräknas. Slutligen finns det i pensionsskulden även en belastning för omkostnader för att administrera utbetalningen av förmånerna.

Påverkan av antagandet om ränta

När det gäller antagandet om ränta, ger ett högt ränteantagande en lägre pensionsskuld än en låg ränta, eftersom kapitalet då antas generera en högre avkastning. Vid försäkringstekniska beräkningar tillämpas försiktighetsprincipen och därför sätts nivån på räntan försiktigt, så att den tillgångsmassa som motsvarar pensionsskulden verkligen klarar av att hänga med i skuldens ökning, beräknad med det försiktiga ränteantagandet. Vad den högsta räntan som används i skuldberäkningar får uppgå till, regleras av Finansinspektionen.

Påverkan av ålder

Pensionsskulden ökar således som en följd, dels av att ytterligare pensionsrätt tjänas in, dels av antagandena om ränta och dödlighet. Åldern har därför en stor betydelse för storleken på pensionsskulden. Eftersom pensionsrätten tjänas in successivt under anställningstiden har yngre personer oftast en lägre intjänad pensionsrätt än äldre personer. Samtidigt medför antagandena om ränta att eftersom det är längre tid fram till dess förmånen börjar betalas ut för en yngre person krävs det att mindre kapital sätts av för att garantera en framtida utbetalning. Detta eftersom kapitalet kommer att generera avkastning under en längre period.

Påverkan av utbetalning

När förmånen börjar betalas ut kommer pensionsskulden att minska med utbetalningarna, men öka till följd av ränteantagandet. Från och med den tidpunkt då förmånen börjar betalas ut upphör nyintjänandet. Däremot indexeras eller värdesäkras förmånerna årligen.

Sjukpension, efterlevandepension m.m.

När det gäller andra typer av skydd i de kollektivavtalade tjänstepensionsavtalen som till exempel sjukpension och efterlevandepension tjänas pensionsrätten vanligtvis inte in löpande. Istället uppstår förmånen, och därmed pensionsskulden, när det inträffar ett förmånsfall.

Analys

Analys av en pensionsskuld innebär att två skuldberäkningar från två olika tillfällen jämförs och att förändringar mellan dessa beräkningar förklaras. Viktiga poster för att förklara skuldförändringar är nyintjänande av pensionsrätt, ränta, dödlighetsantagande och nytillkomna efterlevandepensioner, sjukpensioner etc.

Prognos

För att skapa sig en uppfattning om hur pensionsskulden utvecklar sig framåt i tiden, och därigenom underlätta den ekonomiska planeringen, kan man göra en skuldprognos. Det innebär att det görs en beräkning av vad den förväntade pensionsskulden kommer vara vid en given tidpunkt. Prognosen utgår från de personer som ingår i den aktuella pensionsskulden. Förutom de försäkringstekniska antagandena om ränta, dödlighet och omkostnader används ofta ytterligare antaganden, som till exempel personalomsättning, lönerevisioner, sjukfall etc., för att prognosen ska bli så korrekt som möjligt.